Hyperbilirubinemi är ett tillstånd som uppstår när bilirubin ansamlas i blodet. Bilirubin är ett gult ämne som bildas i levern, och när nivåerna blir för höga börjar huden och ögonvitorna anta en gulaktig ton – ett symtom som kallas gulsot (ikterus). Även om hyperbilirubinemi är ett relativt vanligt tillstånd, särskilt hos spädbarn, kan det i sin allvarligaste form leda till allvarliga komplikationer, såsom bestående hjärnskador.
Bilirubin bildas när röda blodkroppar bryts ned och bearbetas sedan av levern för att utsöndras via avföringen. Hos ett foster är det dock moderkakan – inte fostrets egen lever – som avlägsnar bilirubinet, varefter moderns lever tar hand om bearbetningen. När barnet föds kan dess lever därför ännu inte vara fullt mogen nog att hantera utsöndringen av bilirubin på egen hand, vilket kan leda till förhöjda nivåer i blodet.
Hyperbilirubinemi är ett av två tillstånd som delar gulsotens symtombild. Det andra är fysiologisk gulsot, som innebär betydligt lägre bilirubinnivåer i kroppen. Hyperbilirubinemi betraktas som det allvarligare av de två tillstånden.
Om bilirubinnivåerna blir för höga i barnets kropp kan bilirubinet passera över till hjärnan och orsaka funktionsstörningar, ett tillstånd som kallas encefalopati. Hos vuxna är tillståndet relativt lätt att diagnostisera, eftersom symtomen bland annat inkluderar förändrad mental status, minnesproblem och koncentrationssvårigheter. Eftersom nyfödda ännu inte har utvecklat någon talförmåga blir det betydligt svårare att känna igen och ställa diagnos. Det vanligaste symtomet är extrem sömnighet – ett barn med hjärnpåverkan till följd av hyperbilirubinemi kan vara svårväckt eller svårt att hålla vaken.
När bilirubinnivåerna påverkar ett barns hjärna kan två olika typer av tillstånd uppstå. Det första är akut bilirubinencefalopati, ett tillfälligt tillstånd som kan behandlas med läkemedel, kostomläggning och andra åtgärder för att sänka bilirubinnivåerna. Hos vissa barn utvecklas dock ett tillstånd som kallas kernikterus, vilket innebär en permanent hjärnskada. Barn som uppvisar symtom som extrem sömnighet, ett onormalt högt eller pipigt skrik, feber samt upprepade bakåtböjningar av nacke och rygg bör behandlas omedelbart för att förhindra ytterligare skador.
Enligt Medline Plus kan hyperbilirubinemi även leda till andra komplikationer, bland annat cerebral pares och dövhet. Båda dessa tillstånd uppstår eftersom förhöjda bilirubinnivåer kan bromsa nervcellernas ämnesomsättning, enligt Pediatrics, tidskriften utgiven av American Academy of Pediatrics. Detta gör cellerna mer sårbara för ansamling av bilirubin, vilket kan orsaka bestående hörselskador eller hjärnskador som i sin tur leder till cerebral pares.
I de flesta fall av hyperbilirubinemi hos barn kan risken för komplikationer minskas avsevärt om tillståndet behandlas i tid. Det är också viktigt att komma ihåg att även barn med endast lindrig gulsot kan drabbas av komplikationer. Därför bör barnets bilirubinnivå alltid kontrolleras innan utskrivning från sjukhuset, följt av en ny kontroll cirka tre dagar efter hemkomsten.
Att mata barnet åtta till tolv gånger per dag hjälper dessutom till att minska gulsotssymtomen, eftersom regelbunden näring stimulerar tarmfunktionen och därmed utsöndringen av bilirubin. Att noggrant observera barnet och reagera på varningssignaler som slöhet och onormal sömnighet är avgörande för att kunna förebygga ytterligare komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online