Det är vanligt att föräldrar drabbas av oro eller rentav panik när de får höra att deras bebis har diagnostiserats med blåsljud på hjärtat. Många vet dock inte att blåsljud faktiskt är mycket vanliga hos spädbarn och att de i de flesta fall försvinner av sig själva utan att påverka barnets hälsa. Det är därför viktigt för föräldrar att förstå vilken typ av blåsljud deras barn har, om det kräver ytterligare utredning och vilka behandlingsalternativ som finns om det visar sig röra sig om ett allvarligt hjärtfel.
Blåsljud hörs som extra eller avvikande ljud utöver det normala hjärtslagets karaktäristiska "dubb-dubb"-ljud. Ett blåsljud kan vara helt oskyldigt och inte utgöra någon hälsorisk, men det kan också bero på ett underliggande hjärtproblem eller hjärtfel. Bebisar med allvarliga hjärtfel kan uppvisa symtom som svårigheter med matningen, blåaktiga läppar – så kallad cyanos – snabb andning samt nedsatt tillväxt och utveckling.
Blåsljud hos bebisar upptäcks vanligtvis vid en undersökning där läkaren lyssnar på hjärtat med ett stetoskop. Blåsljud bedöms på en skala från 1 till 6 efter ljudstyrka och intensitet. Grad 6-blåsljud är mycket höga och lätta att höra, medan grad 1-blåsljud är knappt hörbara och svåra att upptäcka. Blåsljud kan även karakteriseras som mjuka, blåsande, högfrekventa eller hårda. Läkaren klassificerar dessutom blåsljudet efter var i bröstet det bäst hörs, vid vilken del av hjärtslagscykeln det uppträder samt om det förändras när barnet byter kroppsställning.
Det vanligaste blåsljudet hos bebisar är ett oskyldigt, så kallat funktionellt blåsljud. Det alstras av ett helt normalt hjärta, kommer och går under barndomens gång och utgör ingen hälsorisk. Oskyldiga blåsljud försvinner oftast i takt med att barnet växer upp. Cirka ett av hundra barn föds dock med ett medfött hjärtfel – ett strukturellt hjärtproblem som ofta upptäcks först genom ett onormalt blåsljud. Medfödda hjärtfel som åtföljs av blåsljud brukar delas in i fyra kategorier: septumdefekter (hål i hjärtats skiljevägg), klaffavvikelser, förträngningar i hjärtats utflödesbanor samt hjärtmuskelrubbningar.
Bebisar med oskyldiga blåsljud behöver ingen särskild behandling eller medicinering. Om din bebis har fått diagnosen blåsljud som orsakas av ett hjärtproblem kommer barnläkaren att remittera er till en barnkardiolog. Kardiologen utvärderar sedan barnets symtom och tar fram en individuell behandlingsplan. Den kan innefatta läkemedel, regelbunden uppföljning och i vissa fall kirurgi för att korrigera blodflödet, oregelbundna hjärtslag samt strukturella defekter i hjärtat.
Blåsljud i kombination med medfödda hjärtfel hos bebisar har kopplats till Downs syndrom (trisomi 21), andra genetiska avvikelser samt exponering för kemikalier under graviditeten, exempelvis vissa mediciner och alkohol. Även om en familj kan ha mer än ett barn med medfött hjärtfel finns det i dagsläget inga vetenskapliga belägg för att tillståndet skulle vara ärftligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online