1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Hälsorisker i järnmalmsgruvor: radon, rasrisk och hur du skyddar dig

Järnmalm används för att tillverka en mängd nödvändiga produkter, bland annat läkemedel, magneter, bildelar, musikinstrument och kosmetika. Den klart viktigaste produkten är dock stål, vars tillverkning helt bygger på järnmalm. Utvinningen av denna värdefulla råvara är en omfattande process som i flera led är direkt farlig. Att arbeta i en järnmalmsgruva innebär därför många påfrestningar och risker för både hälsa och säkerhet.

Radonexponering

Utvinning av järnmalm kräver borrning och tunnling djupt ner i jordskorpan. Arbetare som tillbringar flera timmar åt gången i dessa trånga utrymmen löper därmed stor risk att exponeras för radon, en radioaktiv gas som samlas i underjordiska miljöer.

Flera forskningsinstitutioner, däribland Academy of Medicine i Singapore och University of Iowa Hospitals and Clinics, har genomfört studier som visar att långvarig exponering för radon kan leda till allvarliga sjukdomstillstånd, inklusive lungcancer, astma, bronkit och andra luftvägsproblem. De som väljer ett långt yrkesliv inom järnmalmsbrytning riskerar därmed påtagligt sin hälsa över tid.

Risken för gruvars

Utöver hotet mot andningsorganen finns i järnmalmsgruvor ständigt en allvarlig risk för fysiska skador. Eftersom gruvor ofta byggs snabbt och under trånga arbetsförhållanden finns det alltid en möjlighet att gruvan rasar.

Många tillfälliga eller provisoriska gruvor har dessutom bara en enda ingång eller utgång. Det innebär att även om ett ras inte direkt dödar arbetarna på insidan kan de bli instängda, utan möjlighet för mat, vatten eller räddningspersonal att nå fram till dem under dagar.

Förebyggande åtgärder

Skyddet mot radonexponering och gruvars kan aldrig göras fullständigt, men flera åtgärder kan vidtas i varje gruva för att förbättra arbetsmiljön väsentligt:

  • Modernt schaktstöd: Nya konstruktionstekniker för stödförankring av gruvschakt har visat sig vara betydligt effektivare än förra seklets metoder och minimerar risken för ras.
  • Skyddsutrustning: Eftersom radonhotet kvarstår när arbetarna tar sig djupt ner i gruvan bör arbetsgivaren tillhandahålla skyddskläder, skyddsmasker och andningsutrustning.
  • Hälsostationer: God tillgång till hälsokontroller, första hjälpen och dricksvatten är avgörande för säkerheten under jord.
  • Ventilation: Effektiva ventilationsystem minskar koncentrationen av radon och andra skadliga gaser i tunnlarna.

Eftersom efterfrågan på järnmalm är hög sker byggnationen av gruvschakt ofta i takt, vilket ytterligare ökar vikten av att säkerhetsåtgärderna aldrig försumlas.

Behandling

Det bästa sättet att hålla sig frisk som gruvarbetare är att regelbundet genomgå hälsoundersökningar och se till att kroppen får god näring och återhämtning utanför arbetsområdet. Intressant nog används radon i vissa fall medicinskt för att behandla specifika cancerformer, men långvarig exponering kan i stället utlösa andra typer av farliga cancerformer i luftvägarna.

Behandlingen av radonrelaterade sjukdomar kan bli omfattande och sträcka sig från kirurgiska ingrepp till cellgiftsbehandling (kemoterapi). Tidig upptäckt genom regelbundna kontroller är därför avgörande för prognosen.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online