Mellan 2004 och 2008 dog i genomsnitt 34 personer per år inom branscherna för borrning av olje- och gasbrunnar. Enligt Bureau of Labor Statistics berodde 37 procent av dödsfallen på kontakt med föremål. År 2007 var arbetare frånvarande i genomsnitt 30 dagar, jämfört med ett snitt på sju dagar för alla branscher. En förklaring till den högre siffran var att 25 procent av skadorna hos olje- och gasborrare innebar benbrott.
Andra faror som arbetare står inför vid oljeborrning inkluderar fallolyckor, exponering för skadliga ämnen samt brand och explosion.
Arbetare inom oljeindustrin jobbar under farliga förhållanden. Arbetsplattformen och utrustningen är ofta hala, och borrningen genererar kraftiga vibrationer och högt buller. Rör kan lossna och falla, verktyg tappas, och högtrycksslangar kan gå sönder och piska runt farligt nära personalen. Dessutom finns det en betydande fallrisk vid arbete på och klättring i borrtornet.
Vid oljeborrning utsätts arbetare för en mängd kemikalier och hälsofarliga material, bland annat råolja, svavelväte (H2S), asbest, formaldehyd, saltsyra, bensen och tungmetaller.
Borrandet kan dessutom alstra radioaktivt avfall. Detta sker när naturligt radioaktiva material, såsom stenar eller jord, förs upp till ytan under borrningsprocessen. Radioaktivt avfall kan även påträffas i producerat vatten, slam och borrlera. Producerat vatten är underjordiskt vatten som tas upp till ytan tillsammans med oljan – det kan vara upp till 100 gånger mer radioaktivt än vattnet från ett kärnkraftverk.
Arbetarna exponeras för radiumisotoper som frigörs från dessa avfall, vilket ökar risken för cancer. Den radongas som släpps ut under borrningen ökar dessutom risken för lungcancer.
Enligt det amerikanska arbetsdepartementet orsakade bränder och explosioner 18 dödsfall inom olje- och gasindustrin år 2008. Dödsolyckor till följd av brand och explosion är dock relativt ovanliga. Risken finns alltid att tryckregleringssystemen fallerar, vilket leder till ett okontrollerat utsläpp av olja. Inom petroleumindustrin kallas detta för en "blowout" (brunnsutblåsning). Om en sådan inte kontrolleras kan den antändas och orsaka brand.
Bränder kan även uppstå när arbetare svetsar nära lättantändliga material, eller när elektrisk utrustning inte underhålls korrekt.
Nästan 24 procent av olyckorna på oljeplattformar mellan 2001 och 2007 berodde på mänskliga misstag, enligt den amerikanska myndigheten Minerals Management Service. Problemen berodde bland annat på bristande kommunikation. Skriftliga rutiner saknades ofta, och de som fanns verkställdes inte.
I nya regelverk som utarbetades krävdes att plattformsoperatörer skulle fokusera på att förebygga mänskliga misstag, vilka identifierats som en bidragande orsak till många av olyckorna.
Fler typer av skador kan uppstå vid oljeborrning, exempelvis brännskador orsakade av ånga, syra eller borrlera som innehåller kemikalier som natriumhydroxid. År 2007 stod transportolyckor för cirka 2 procent av skadorna, medan överansträngning låg bakom ytterligare 11,3 procent.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online