Kväve är en gas som först upptäcktes på 1500-talet. Det är den största beståndsdelen i jordens atmosfär och förekommer i alla levande organismer. Kvävgas är luktlös, giftfri, smaklös och icke brandfarlig. Trots sina till synes harmlösa egenskaper kan kvävgas orsaka allvarliga skador på människokroppen.
Luften som människor andas består av 78 procent kväve och 21 procent syre. Om syrehalten sjunker under 19,5 procent kan kvävning inträffa. Syrehalten i luften kan sjunka mycket snabbt när överskott av kväve tränger undan det tillgängliga syret.
Inom industrin, exempelvis i petrokemiska anläggningar, används kvävgas för att spola rent utrustning och ledningar. Oskyddade arbetare i närheten kan drabbas av yrsel, illamående, kräkningar, nedsatt mental vakenhet, medvetslöshet och i värsta fall döden. Den amerikanska säkerhetsmyndigheten U.S. Chemical Safety Board rapporterade att 80 personer omkom i arbetslivet till följd av kvävekvävning mellan åren 1992 och 2002.
Under tiden en dykare vistas under vattnet absorberar kroppens vävnader kväve från den komprimerade luft som används för andning. Så länge dykaren befinner sig under vatten och utsätts för trycket på djupet är kvävet ofarligt. Problemet uppstår om dykaren stiger upp mot ytan för snabbt. Det snabba tryckfallet gör att kvävet bildar bubblor i blodet och i vävnaderna.
Vid ytan drabbas dykaren av svår smärta i buken, ländryggen och extremiteterna, vilket kan följas av förlamning och medvetslöshet. Om tryckfallssjukan inte behandlas kan den bli dödlig.
När sportdykare sjunker till ett djup på mer än 30 meter kan de drabbas av ett tillstånd som kallas kvävnarkos. Det orsakas av att kvävet i den komprimerade andningsluften utsätts för ett partiellt tryck som överstiger tre gånger det normala atmosfäriska trycket.
En dykare som lider av kvävnarkos kan uppleva starka känslor av eufori och ha falska föreställningar om sin egen förmåga. Manuell fingerfärdighet minskar, liksom förmågan till komplext resonemang och omdöme. Känslan beskrivs ofta som liknande alkoholpåverkan, vilket gör den särskilt farlig eftersom den drabbade sällan inser sitt eget tillstånd.
För att minimera riskerna med kvävgas bör man alltid använda syremätare i slutna eller dåligt ventilerade utrymmen där kväve hanteras, aldrig arbeta ensam med kväveutrustning och alltid följa rekommenderade uppstigningshastigheter och dekompressionsstopps vid dykning. Medvetenhet om dessa risker är avgörande för att arbetstagare och dykare ska kunna agera säkert.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online