Arbetsmiljömyndigheten OSHA (Occupational Safety and Health Administration) har publicerat frivilliga riktlinjer om ergonomi för fyra branscher. Eftersom dessa är riktlinjer och inte bindande föreskrifter använder sig OSHA av den så kallade General Duty Clause, avsnitt 5(a)(1), för att kräva att arbetsgivare åtgärdar kända arbetsplatsrisker som kan orsaka skada. Alla arbetsgivare, i alla branscher, omfattas av denna klausul och förväntas uppmärksamma ergonomifrågor på sin arbetsplats – oavsett om det finns specifika riktlinjer publicerade eller inte.
I livsmedelsbutiker kan skador på rygg, nacke, axlar och handleder uppstå till följd av felaktigt eller upprepande lyftande, dragning, tryckning, skanning samt hantering av utrustning. Skador kan även orsakas av dåligt underhållen eller olämpligt placerad utrustning. Riktlinjerna för livsmedelsbutiker beskriver möjliga ergonomiska problem och lösningar för respektive arbetsroll. Butiksanställda som fyller på hyllor bör exempelvis få utbildning i korrekta lyfttekniker för att undvika ryggbesvär. En annan rekommendation är att erbjuda kassapersonal fotstöd och antitrötthetsmattor för att förebygga besvär vid långvarigt stående arbete.
Huvuddelen av OSHA:s ergonomiska riktlinjer för personal på vårdhem kretsar kring säker lyftning, förflyttning och omplacering av patienter. För att förebygga skador lämnar OSHA utförliga rekommendationer om korrekt lyftning och förflyttning av personer med olika grad av rörelseförmåga. Detta omfattar bland annat information om metoder, antalet vårdare och vilken utrustning som bör användas när en patient ska flyttas från en stol till en bår. OSHA föreslår dessutom flera olika typer av patientlyftanordningar – transferbårar, transferbänkar och lyftar – för användning vid patientförflyttningar. Även ergonomiska frågor kopplade till andra arbetsuppgifter på vårdhem, som tvätt, kök och städning, behandlas i riktlinjerna.
De flesta ergonomiska problem på varv beror på upprepade rörelser och arbete i obekväma positioner under långa perioder, vilket leder till skador på nedre ryggen, axlar, leder och fingrar. OSHA rekommenderar enkla lösningar som god belysning, bättre organisering av verktyg, ställningar, hyllor och vändbara skivor för att minska risken för skador vid arbete i svåra positioner. Användning av lyft- och förflyttningsutrustning som hissar, kranar, kärror, transportband och block kan minska belastningen vid lyft och bärande av tunga föremål. OSHA rekommenderar även att arbetsgivare tillhandahåller verktyg och utrustning som minskar påfrestningar från vibrationer, kontakt med grova ytor samt behovet av att sträcka sig på obekväma sätt under arbetet.
Precis som inom varvsindustrin hänger ergonomiska problem inom fjäderfäbearbetningen ofta samman med upprepade rörelser i obekväma positioner. I de ergonomiska riktlinjerna för fjäderfäbearbetning föreslår OSHA lösningar som utskärningar i arbetsytor, höj- och sänkbara arbetsbord samt rännor. Dessa anpassningar placerar medarbetaren närmare arbetsytan och minskar vridningar och andra obekväma rörelser. Lyft- och tömningsanordningar samt transportband kan dessutom lätta belastningen på rygg, axlar och leder. Att välja verktyg med ergonomiska handtag och att tillhandahålla lämpliga handskar för att förebygga hand- och handledsskador är andra konkreta förslag i OSHA:s riktlinjer.
Sammanfattningsvis visar OSHA:s riktlinjer att relativt enkla åtgärder – rätt utbildning, lämplig utrustning och genomtänkt utformade arbetsstationer – kan göra stor skillnad för att förebygga arbetsskador. Arbetsgivare i alla branscher uppmuntras att använda riktlinjerna som utgångspunkt för sitt eget systematiska ergonomiarbete.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online