Att arbeta i ett laboratorium där farliga kemikalier hanteras innebär vissa säkerhetsrisker. Att vara medveten om vad som kan gå fel i din arbetsmiljö är ett av de bästa sätten att förebygga olyckor innan de inträffar.
Även om utspill aldrig bör betraktas som oundvikliga är det ändå viktigt att förbereda sig för dem. En allmän utspillssats bör innehålla kraftigt absorberande dynor och vermikulitsilikat. Vissa kemikalier är dock svåra att absorbera – framför allt kvicksilver. Därför bör separata utspillssatser för kvicksilver alltid finnas tillgängliga i laboratoriet.
På grund av egenskaperna hos vissa kemikalier som används i laboratoriemiljöer går bränder inte alltid att släcka med grundläggande metoder. Även om vatten fungerar för många vanliga brännbara material som papper och trä måste koldioxid- eller halonbrandsläckare användas vid bränder i brandfarliga och lättantändliga vätskor. Att använda vatten kan i stället sprida elden. Vissa metaller reagerar dessutom med vatten, vilket kräver att pulversläckare används. Att välja fel typ av släckare vid en kemisk brand kan förvärra situationen avsevärt.
Personlig skyddsutrustning omfattar handskar, skyddsglasögon, labbrock och annan specialutrustning som bärs vid hantering av farliga kemikalier. Andningsskydd är särskilt viktiga, och anpassningsprovningen av dessa bör vara noggrann. Kvalificerade säkerhetsexperter sprutar vanligtvis ett fint pulver av ogiftiga, milt retande ämnen som kiseldioxid för att kontrollera om bäraren känner substansen genom masken. Handskar och glasögon är enklare att testa – båda ska sitta tätt utan att begränsa rörelsefriheten.
Kommer du i kontakt med ett farligt ämne beror första hjälpen helt på ämnets egenskaper. En frätande bas som natriumhydroxid (högt pH-värde) åtgärdas exempelvis inte genom att sköljas med vatten. Istället behövs en syra (lågt pH) för att neutralisera den frätande skadan. Häll därför vinäger över det drabbade området innan du sköljer med vatten, eftersom kombinationen av syra och bas hjälper till att neutralisera brännskadan. Nödduschar och ögonspolningsstationer bör finnas i varje laboratorium och kontrolleras regelbundet så att de fungerar när de behövs.
Var uppmärksam på ovanliga ämnen och utrustning i laboratoriet, särskilt om miljön är ny och obekant för dig. Joniserande strålning, kryogena ämnen som flytande kväve, magnetfält samt högfrekvent radio- och mikrovågsenergi är exempel på sådana risker. Som nyanställd eller ny i ett laboratorium bör du alltid rådfråga de mest erfarna teknikerna och säkerhetsansvariga för att få en fullständig bild av alla risker i din omgivning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online