Säkerhetsdatablad, ofta kallade MSDS efter den engelska termen Material Safety Data Sheets, innehåller avgörande information om kemikalier som används på arbetsplatser och i utbildningssammanhang. De finns för varje potentiellt farlig produkt – från starkt frätande industrisyror till vardagskemikalier som färg. I många länder krävs dessa dokument enligt lag, och de säkerställer att anställda och studenter vet hur kemikalier ska hanteras och förvaras på bästa sätt. De utgör även ett viktigt stöd vid olyckor och nödsituationer.
Formatet på säkerhetsdatablad kan variera, men alla måste innehålla grundläggande säkerhets- och hanteringsdata för kemikalien i fråga. Ett blad bör ange kemikaliens namn, dess fysiska egenskaper samt de hälsorisker den medför. Det beskriver till exempel kemikaliens brandfarlighet, om den är giftig, vilka farliga reaktioner den kan ge upphov till tillsammans med andra ämnen samt instruktioner för säker hantering och lagring. Längden varierar från en enda sida till mer än tio sidor, men de flesta omfattar bara några få sidor.
Kemister skrev säkra hanteringsinstruktioner redan på 1800-talet. Under första hälften av 1900-talet gjorde både Public Health Service och Manufacturing Chemists Association dessa dokument allmänt tillgängliga i USA. På 1960-talet införde USA krav på säkerhetsdatablad inom sjöfartsindustrin, och år 1987 krävdes det att alla amerikanska arbetsgivare skulle ha tillgång till relevanta blad. Även Europa, Kanada och Australien har motsvarande krav på arbetsgivare. I EU regleras säkerhetsdatabladen idag genom REACH-förordningen och kallas officiellt säkerhetsdatablad.
Konceptet bakom dessa dokument går dock långt längre tillbaka i tiden, enligt forskaren Samuel Aaron Kaplan. Vissa hieroglyfer i Egyptens pyramider innehåller till exempel instruktioner för säker hantering av kemiska ämnen.
Ett säkerhetsdatablad består av flera avsnitt med säkerhetsinformation:
Ofta bedöms dessa avsnitt på en skala från 0 till 4, där 0 betecknar låg risk och 4 betecknar hög risk. Moderna europeiska säkerhetsdatablad följer numera ett standardiserat format med 16 avsnitt, enligt CLP-förordningen och det globala systemet GHS.
Det främsta syftet med ett säkerhetsdatablad är att informera anställda och arbetsgivare om förebyggande åtgärder och de potentiella faror som de kemikalier de arbetar med dagligen innebär. Även nödpersonal, som brandmän och ambulanspersonal, behöver denna information vid insatser som rör farliga kemikalier. Studenter använder dessutom säkerhetsdatablad när de arbetar med kemikalier i laboratoriemiljö. För konsumenter erbjuder exempelvis den amerikanska myndigheten Department of Health and Human Services en databas över hushållsprodukter med mer relevant information om kemikalieanvändning i hemmet.
Arbetsplatser bör ha kopior av säkerhetsdatabladen lättillgängliga för de anställda för alla kemikalier som används i den dagliga verksamheten. Om dokumenten saknas bör distributören som levererar kemikalien kunna tillhandahålla kopior. Flera kommersiella tjänster, såsom MSDSWriter, Actio Corp. och Solvent Engineering, specialiserar sig på att upprätta regelverksgodkända säkerhetsdatablad för tillverkare som utvecklar nya produkter. Webbplatser som MSDSonline och 3E:s MSDS Solutions samlar miljontals säkerhetsdatablad som kan laddas ner gratis.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online