Solenergi utnyttjar solljus och omvandlar det till användbar elektricitet med hjälp av solceller. Ingenjörer kan bygga in solceller i byggnader, elektroniska apparater (som kalkylatorer eller klockor), bilar, flygplan eller båtar. Solparker – även kallade solkraftverk – använder rader av solceller för att fånga upp och omvandla solljus, som sedan lagras i batterier eller överförs för elförbrukning på andra platser.
Trots att solenergi ofta betraktas som en ren energikälla finns det flera nackdelar och risker kopplade till tekniken, från tillverkningsprocessen till avfallshanteringen. Här går vi igenom de viktigaste farorna.
Tillverkningsprocessen för solenergianordningar, såsom solceller, kan skada arbetare eller skapa säkerhetsrisker i fabrikerna. Arbetarna måste konstruera solceller med hjälp av arsenik och kadmium, som båda är farliga ämnen. Huvudkomponenten i solceller är kisel (i form av polysilikon), och vid tillverkningen kan cancerframkallande kristallint kiseldamm frigöras.
Arbetare som utsätts för detta damm kan drabbas av cancer, lupus, njursjukdom, reumatoid artrit, sklerodermi, den autoimmuna sjukdomen Sjögrens syndrom samt kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Dessutom kan olyckliga utsläpp exponera fabriksarbetare för gifter och farliga kemikalier, och en brand vid en tillverkningsanläggning kan släppa ut giftiga gaser i atmosfären.
Tillverkningen av solpaneler lämnar efter sig ett antal giftiga biprodukter. Dessa kan omfatta giftet kiselteklorid, växthusgasen svavelhexafluorid samt olika dammpartiklar som kan förorena både vatten och jord. Framställningen av ett ton polysilikon genererar hela fyra ton kiselteklorid, och om detta inte hanteras korrekt kan gifterna göra marken infertil och omöjlig att odla på.
Dessutom har kiseldbaserade paneler en livslängd på endast cirka 25 år, vilket innebär att de måste kasseras eller återvinnas på rätt sätt. Annars riskerar de att förorena miljön i stort sett.
Jämfört med fossilbränsle är solenergi dyrare och mindre effektiv som elproduktionsmetod. Den genomsnittliga elkostnaden i USA ligger på cirka 7 cent per kilowattimme, medan solenergi – även med statliga subventioner – kostar 5 till 20 gånger mer. Kostnaden blir ännu högre för en enskild husägare som vill driva sin bostad med solenergi, eftersom denne själv måste betala startkostnaderna för installationen av solpaneler.
När panelerna väl är installerade ger de visserligen "gratis" el, men en studie i Kalifornien visade att det tar ungefär tio år innan ett hems solenergianläggning betalat för sig själv. Även om det fria solljuset kompenserar för en del av kostnaderna, kan solceller bara fånga upp ljus under dagtid och utan molntäcke. Det gör att solpaneler arbetar med mycket låg verkningsgrad – omkring 30 procent – vilket ger mindre producerad el jämfört med förbränning av fossila bränslen.
Raderna av solceller i stora solparker kräver enorma ytor. Omvandlingen av mark till solparker kan störa den lokala ekologin och utgöra ett hot mot vilda djur och deras naturliga livsmiljöer.
Solenergi har tydliga fördelar som förnybar energikälla, men farorna bör inte ignoreras. Många av problemen – som giftiga biprodukter, låg verkningsgrad och höga kostnader – adresseras dock successivt genom bättre återvinningssystem, förbättrad teknik och sjunkande priser. En hållbar energiframtid kräver att både fördelarna och riskerna vägs in i beslutsfattandet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online