Många antar att de inte löper några risker på arbetsplatsen bara för att de arbetar i en kontorsmiljö. Faktum är dock att kontorsarbete medför egna hälso- och säkerhetsrisker. Dessa riktlinjer tar upp vanliga faror på kontoret och de konkreta åtgärder du kan vidta för att minska riskerna.
De flesta halk-, snubblings- och fallolyckor på kontoret sker utan personskada och passerar ofta obemärkt. De kan dock leda till vrickad fotled eller handled – eller till allvarliga skador om någon faller mot möbler eller en öppen arkivskåpslåda.
För att skydda dig själv och dina kollegor bör du kontrollera kontorsmattorna för uppvikta kanter eller veck. Se till att sladdar och kablar inte dras över gångvägar; om det är oundvikligt, använd gummihöljen som skyddar kablarna samtidigt som de tål fottrafik. Se dessutom till att lådor och pärmar förvaras undan och aldrig står i passager där människor behöver gå.
Ergonomiska risker orsakar med tiden skador på muskler, senor och skelett. Dålig hållning och repetitiva rörelser ligger bakom de flesta av dessa besvär. Dålig hållning handlar inte bara om att du sitter framfallen i stolen – den påverkas även av skrivbordets höjd och placeringen av tangentbord och bildskärm. Ergonomiska kontorsstolar kan hjälpa till att lindra problemen.
Låt gärna en utbildad ergonom analysera arbetsplatsens ergonomi. Är det inte möjligt bör du se till att stolen ger gott stöd, särskilt åt ländryggen. Sitt upprätt och placera tangentbordet och skärmen så att både skrivande och läsning sker i en bekväm position. Ta regelbundna pauser från tangentbord och skärm för att undvika ögontrötthet och belastningsskador – redan att titta bort från skärmen en minut ungefär var kvart kan göra skillnad. Res dig också ofta och ta en kort promenad runt kontoret eller utomhus.
Många myndigheter erbjuder kostnadsfri vägledning om arbetsplatsergonomi. I Sverige publicerar exempelvis Arbetsmiljöverket riktlinjer och stödmaterial på sin webbplats, och internationellt finns liknande resurser, bland annat från myndigheten Washington State Department of Labor and Industries.
Många kontor, särskilt i äldre byggnader, har problem med dålig luftkvalitet. Värmesystem och ventilation som inte underhålls regelbundet försämrar luften och kan ge upphov till huvudvärk, andningsbesvär och, i värsta fall, sjukdomar som legionärssjuka. I äldre byggnader kan fuktiga väggar drabbas av mögel, vilket släpper ut sporer i luften. I nya byggnader kan lukter och ångor från färsk målad färg eller nyinstallerade mattor finnas kvar i luften en tid efter renoveringen.
Lyssna på din kropp. Om du ofta får huvudvärk eller känner dig obekväm på jobbet kan luftkvaliteten vara dålig. Öppna fönstren för ventilation om det är möjligt och se om besvären lindras. Misstänker du dålig luftkvalitet – ta upp det hos din chef. Det är din hälsa som står på spel.
Är ditt kontor rustat för att hantera faror och incidenter? Finns det en evakueringsplan vid brand eller annan nödsituation? På större kontor behövs dessutom en närvarolista över vem som befinner sig i byggnaden och en rutin för att kontrollera att samtliga har kommit ut efter en evakuering.
Ett effektivt sätt att hålla arbetsplatsen säker är att införa ett system för tillbudsanmälan samt rutiner för olycksutredning. Vid ett tillbud anmäler den som råkar ut för en mindre händelse – exempelvis en snubbling eller halkning – detta till en chef, även om ingen skada uppstod. Regelbunden rapportering kan avslöja återkommande mönster och problemområden, så att de kan åtgärdas innan någon skadas. Olyckor som faktiskt leder till skada ska utredas noggrant med fokus på grundorsaken, så att effektiva åtgärder kan vidtas – till exempel utbildning av personalen eller åtgärdande av det underliggande problemet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online