Sedan oljekriserna i slutet av 1970-talet har arkitekter och ingenjörer konstruerat byggnader som sparar mer energi. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan dock anställda i nyare byggnader drabbas av sjuka hus-syndromet (SBS) eller byggnadsrelaterad ohälsa (BRI) – en grupp ospecifika besvär som innefattar irritation i ögon, näsa eller hals, torr hud, utslag, mental trötthet, slöhet, rodnad (erytem), huvudvärk, illamående, yrsel, pipande andning och hosta.
Kraftig exponering för organiska ångor, giftiga gaser eller fysiskt irriterande ämnen på arbetsplatsen kan leda till allvarligare sjukdomar, i värsta fall till och med dödsfall.
Walter Reed Army Institute of Research genomförde en fyraårig studie där förekomsten av luftvägssjukdomar jämfördes mellan över 400 000 rekryter som bodde i nyare, energieffektiva byggnader och rekryter i äldre, mindre täta byggnader. De som bodde i de nyare byggnaderna hade 50 procent högre risk att utveckla en luftvägsinfektion under en sjuveckorsperiod. Studien drogs slutsatsen att energieffektiva byggnader tenderar att koncentrera föroreningar, luftburna mikroorganismer och deras restprodukter, vilket får människor att bli sjuka.
Arbetsplatsföroreningar kommer ofta från de kemikalier som används vid byggandet av nyare byggnader. Dessa gaser och ångor – bland annat radon, formaldehyd, svaveldioxid, kolmonoxid och koldioxid – kan orsaka sjukdom. Fotokopiatorer producerar ozon och avger dessutom fina tonerpartiklar till luften. Höga halter formaldehyd har också uppmätts i närheten av stora lagerutrymmen för papper.
Bland andra faror finns upprepad exponering för asbest, syntetfibrer i kontorsmattor, gardiner och möbelklädsel, samt damm, lösningsmedelsångor från rengöringsprodukter, mikrober, bakterier och svampar i luften och på ytor.
Vissa personer som arbetar i "sjuka" byggnader uppvisar ett eller flera av de ovan nämnda symptomen, tillsammans med ihållande klåda eller något av flera överkänslighetstillstånd – exempelvis överkänslighetspneumonit, fuktfeber och allergisk astma. Smittsamma sjukdomar kan även spridas via smutsiga, otillräckliga eller tidigare kontaminerade ventilationssystem.
Dessutom kan exponering för gifter som kolmonoxid, bekämpningsmedel, bakterier, mögel, svampsporer eller andra mikrobiella toxiner skada hälsan hos dem som vistas i en sådan miljö.
Alla som planerar, bygger, underhåller, arbetar i eller äger dessa byggnader måste samarbeta för att eliminera arbetsplatsföroreningar. Anlita en professionell ventilationsingenjör eller arbetshygieniker med gedigen kunskap om problem med inomhusluftens kvalitet.
Byggnadens befintliga system för luftkonditionering, ventilation och filtrering kan behöva uppgraderas och bör få regelbundet underhåll och korrekt service. Ett tidigt ingripande mot problemet med arbetsplatsföroreningar gynnar alla bäst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online