1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Rutiner för olycksrapportering på arbetsplatsen

När en olycka inträffar i eller på företagets eller allmänna lokaler står två liv på spel – offrets och företagets. Olyckor som vid första anblicken verkar mindre kan leda till livshotande eller kroniska åkommor. Dessutom finns det bedragare som medvetet utnyttjar företag med slarvig olycksrapportering genom att väcka stämningar för falska skador. Genom att följa korrekta rutiner för olycksrapportering säkerställer du inte bara att alla på platsen hålls säkra, utan skyddar även företagets tillgångar mot civilrättsliga anspråk.

1. Informera närmaste chef

När en olycka inträffar ska den anställda omedelbart underrätta sin närmaste chef. Chefen aktiverar därefter företagets protokoll för olycksrapportering. I specialiserade tjänstebranscher (till exempel journalistik, reklam, juridik, mjukvaruutveckling, ingenjörskonst och arkitektur) är det i stället kontorschefen som har denna roll. Som huvudregel ska olyckan rapporteras senast samma arbetsdag.

2. Bedöm situationen

Så snart chefen får kännedom om att en olycka har inträffat bör hen snabbt göra en visuell översyn av platsen för att upptäcka överhängande faror, exempelvis spänningsförande ledningar, brand, kemikalieutsläpp, instabila konstruktioner eller vilda djur. Detta håller chefen själv säker och kapabel att hjälpa offret.

Om området är säkert ska du kontrollera om offret är vid medvetande och svarar tilltal. Skaka inte offrets axlar för att få uppmärksamheten, eftersom detta kan förvärra en osynlig nackskada. Rör i stället vid eller nyp lätt i vadmusklerna.

Svarar offret inte – ring 112 direkt. Kontrollera puls och andning, men utför inte hjärt-lungräddning om du inte har aktuell utbildning inom området.

Finns det inga faror och offret är vid medvetande, fråga: ”Mår du bra?” Notera noga offrets sätt och beteende. De flesta inser inte själva att de har drabbats av en hjärnskakning, men symtomen blir ofta tydliga för omgivningen. Ser du allvarliga skador (exempelvis benbrott, huvud- eller nackskada eller kraftig blödning) – ring 112 omedelbart. Är skadorna inte synliga utåt, utöver kanske ett litet sår eller skråma, fråga offret om hen vill träffa en läkare. Säger hen ja – ring 112. Avstår offret från akutsjukvård, erbjud då företagets första hjälpen-låda.

Under hela processen ska du se till att ha minst två vittnen, gärna personer som inte är närstående offret. Vittnen kan hjälpa till att fylla i och bekräfta detaljer när du senare upprättar en officiell olycksrapport. Om offret eller offrets familj dessutom skulle välja att stämma företaget är opartiska vittnen avgörande för ditt försvar.

3. Se till att den skadade får rätt vård

Har du ringt 112 ska du stanna hos offret tills ambulanspersonalen anländer, förutsatt att det inte finns omedelbara faror som brand eller spänningsförande ledningar. Att larma efter ambulans och sedan lämna offret ensam kan lätt tolkas som vårdslöshet eller äventyrande av någon annans hälsa.

Även när ett offer tackar nej till hjälp och bara vill ”sitta ner” eller ”gå av sig” bör minst en anställd vittne hålla konstant visuell kontakt med hen så länge hen befinner sig på platsen, ifall hen skulle svimma.

Slutligen: om offret vägrar att ringa 112 men ber dig kontakta en läkare, vårdgivare, taxi eller familjemedlem för skjuts – se till att du faktiskt gör det.

4. Identifiera och intervjua vittnen

Ta reda på vem som direkt bevittnade olyckan, oavsett om det gäller personal, besökare eller förbipasserande. Om offret först hittades efter olyckan ska du fastställa vilka personer som först mötte hen efteråt, samt i vilken ordning de gjorde det.

Få fram för- och efternamn, postadress och telefonnummer för varje vittne. Det ger dig fler resurser att ta hjälp av när du sammanställer rapporten.

5. Ta bilder

Förutom att stänga av gasen, slå ifrån säkringar eller släcka bränder – städa aldrig upp en olycksplats. Instruera i stället personalen att inte röra någonting tills myndigheter anlänt eller bilder har tagits. Fotografera skadad egendom både på nära håll och på avstånd; detta hjälper dig att stärka din version av händelseförloppet med visuella bevis. Fråga artigt offret om du får fotografera skadorna. Tackar hen nej – pressa inte vidare.

6. Samarbete med polisen

Om olyckan är allvarlig nog att motivera ett larm till 112, eller om offret själv kontaktar polisen för att anmäla händelsen, kommer en polis till platsen för att intervjua chefen och vittnen samt upprätta en officiell polisrapport. Som huvudregel gäller: svara ärligt och koncist på frågorna. Lämna inte ut mer information än vad som efterfrågas.

7. Hantera pressen

Eftersom olyckor har potential att utvecklas till domstolsprocesser behöver chefen klargöra för de anställda att de inte ska svara på några frågor från reportrar, vare sig det gäller publicerbart material eller inte. I stället ska de svara: ”Jag får inte kommentera detta på grund av en eventuell kommande rättsprocess.”

8. Upprätta intern olycksrapport

Oavsett om olyckan är mindre eller allvarlig ska den alltid följas av en officiell intern olycksrapport. Varje företag har sina egna rutiner, men en bra rapport innehåller datum, tidslinjer, namn på vittnen, namn på drabbade, kontaktuppgifter för alla inblandade parter, en beskrivning av olyckan med så många kvantitativa (numeriska) detaljer som möjligt, en detaljerad redogörelse för hur olyckan hanterades samt en lista över egendom som skadats i samband med händelsen.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online