1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Etanols effekter på is – från försämältning till brinnande isbitar

Is har mycket låg friktion, vilket gör den idealisk för skridskoåkare men samtidigt farlig för bilister. Forskare har observerat betydande aktiviteter i is även vid låga temperaturer, bland annat fenomenet försämältning, samt en rad kemiska reaktioner som uppstår när etanol och is kombineras. Etanol har länge använts som frostskyddsmedel och som underhållning genom två välkända isknep: den brinnande isbiten och den sjunkande isbiten. Torris används dessutom som rengöringsmedel i etanolanläggningar.

Försämältning

Is kan ibland bilda ett tunt flytande lager – ett så kallat försämältningslager – redan vid temperaturer under fryspunkten. Lagret uppstår till följd av ytenergin vid kristallens yta och beror på kristallytans riktning. Det finns dock fall där isytor helt saknar försämältning.

Etanol är ett ämne som påverkar isens försämältning. Det interagerar främst med väteatomerna i vattenmolekylernas väte- och syreföreningar, vilket gör att försämältning sker redan vid lägre temperaturer. Detta kan få konsekvenser både för ozonlagrets nedbrytning och för underhållet av isbanor. Bevarandet av ozonet är delvis beroende av förekomsten av is i atmosfären, en förekomst som minskar genom försämältning. På skridskobanor fungerar å andra sidan det tunna flytande lagret som ett smörjmedel som skapar den låga friktion som gör skridskoåkning möjlig.

Beräkningsmodell

Havarduniversitetet har utvecklat en beräkningsmodell för att studera hur etanol påverkar försämältningen. Dessa datormodeller används för att utforska interaktionerna mellan vatten och etanol, undersöka koncentrationen av etanol respektive försämältat vatten samt jämföra tjockleken på isens försämältningslager med etanol mot lagret utan etanol.

Fryspunkt

Etanol har en betydligt lägre fryspunkt än vatten. När etanol blandas med vatten nås därför inte vattnets normala fryspunkt – blandningen måste bli mycket kallare för att bilda is. Det är just denna egenskap som gör etanol effektivt som frostskyddsmedel. I praktiken blandas etanol ofta med socker och bildar då en flytande lösning.

Knep med etanol och is

Etanol kan blanda sig med det vatten som frigörs när en isbit smälter. Eftersom etanol är mycket brandfarligt ser isbiten ut att brinna när etanolen runt omkring antänds – därav namnet på knepet med den brinnande isbiten.

Etanol kan också användas för att få is att sjunka. Eftersom etanol ser ut ungefär som vatten men har lägre densitet kommer isbiten att sakta sjunka genom vätskan istället för att flyta – ett enkelt men effektfullt fysikexperiment.

Torris i etanolanläggningar

Torris används för att rengöra etanolanläggningar när dessa är stängda för drift. En teknik som kallas torrisblästring rengör anläggningens utrustning utan att lämna den våt, enligt Midwest Dry Ice Blasting. Blir utrustningen våt måste anläggningen förbli stängd tills allt har torkat, vilket innebär kostsamma driftstopp.

Enligt Soil and Material Engineers producerar etanolanläggningar koldioxid som biprodukt, vilket i sin tur kan omvandlas till torris – en smart och miljövänlig återanvändning av restprodukten.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online