I århundraden riktade forskarna sin uppmärksamhet mot de stora sakerna på himlen: solsystemet och dess planeter. Idag studerar forskarna dock även de små organismerna som finns runt omkring oss. Vissa av dessa kan vi se med blotta ögat, medan andra kräver tekniska hjälpmedel för att bli synliga.
När ljus passerar genom ögats pupill – den svarta delen av ögat, som i själva verket är ett hål – landar det på näthinnan. Där omvandlar fotoreceptorerna ljuset till elektrokemiska signaler, vilket gör att hjärnan kan tolka de bilder som ögat tar emot.
En persons syn bedöms oftast med Snellen-tavlan, den välkända tavlan med bokstäver som börjar med en jättestor "E". En person med 20/20-syn kan läsa bokstäverna på 20 fot (cirka 6 meter) avstånd, precis som en normalt seende person. En person med 20/40-syn måste däremot stå på 20 fot för att se vad en normalt seende person ser på 40 fot. I Sverige används ofta decimalskalan istället, där 20/20 motsvarar synskärpan 1,0.
Enligt University of Utah kan ett friskt öga utan mekanisk hjälp, alltså med 20/20-syn, urskilja objekt som är cirka 0,1 mm långa. Under rätt förhållanden innebär detta att blotta ögat faktiskt kan se en amöba.
Med hjälp av ett ljusmikroskop – ett så kallat vanligt mikroskop – kan det mänskliga ögat se objekt ner till cirka 500 nanometer. Med ett ljusmikroskop kan du till exempel studera cellers inre struktur. Elektronmikroskop går ännu längre och kan avbilda detaljer mindre än 500 nm, till och med enskilda atomer.
Enligt University of Utah kan blotta ögat se både ett mänskligt äggcell och en paramecium, en encellig organism. Även löss och gnetter (lussägg) är tillräckligt stora för att kunna ses utan förstoring.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online