I en terräng- eller vildmarksmiljö kan det dröja länge innan professionell sjukvård når fram. Där spelar den sekundära undersökningen en avgörande roll: den ger dig viktig diagnostisk information om den skadade personens tillstånd och ligger till grund för beslut om behandling och eventuell evakuering. Undersökningen utförs alltid efter att den primära undersökningen gjorts och eventuella livshotande tillstånd åtgärdats.
Gör så här – steg för steg
- Kontrollera säkerheten på platsen. Se till att varken du eller den skadade riskerar att komma till skada innan du börjar vården.
- Genomför en primär undersökning. Identifiera och åtgärda livshotande tillstånd som luftvägsproblem, andningsbesvär eller kraftiga blödningar.
- Mät och dokumentera de vitala parametrarna. Anteckna medvetandegrad, puls, andning och andra mätvärden. Dokumentationen gör det möjligt att följa hur tillståndet utvecklas över tid.
- Undersök kroppen från huvud till fot. Gå systematiskt igenom hela kroppen för att hitta skador som inte upptäckts under den primära undersökningen.
- Ta del av sjukdomshistoriken om personen är vid medvetande. Fråga om tidigare sjukdomar, mediciner, allergier och hur skadan inträffade.
- Gå igenom AEIOUTIPS vid medvetslöshet. Är personen medvetslös använder du minneslistan AEIOUTIPS för att systematiskt söka vanliga orsaker, exempelvis alkoholpåverkan, epilepsi, insulinrelaterade problem, överdos, trauma, infektion, psykiatriska orsaker eller stroke.
- Ta ett steg tillbaka och tänk igenom läget. Samråd med andra utbildade räddare innan ni fattar beslut. Gå igenom era fynd, uteslut det som är mest osannolikt, kom fram till en trolig diagnos och prioritera åtgärderna.
- Upprätta en plan för behandling och/eller evakuering. Basera planen på era fynd och din noggranna bedömning av situationen, terrängen och resurserna.
- Upprepa undersökningen vid behov. Utför den sekundära undersökningen på nytt – helt eller de relevanta delarna – när den skadades tillstånd förändras. Regelbundna kontroller hjälper dig att upptäcka försämringar i god tid.
Kom ihåg
Dokumentera alltid dina fynd och mätvärden – det underlättar både din egen överblick och överlämningen till räddningstjänst eller sjukvård. Om den skadades tillstånd plötsligt förändras ska du alltid återgå till den primära undersökningen först, innan du fortsätter med den sekundära.
