1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Hur man mäter vätesulfid (H2S) med en gaskromatograf

Vätesulfid (H2S) är en av de föreningar som bildas när avloppsvatten får stå stilla i avloppssystem. När bakterier förbrukar allt tillgängligt syre i luften kan anaeroba bakterier utvecklas och avge vätesulfid som en biprodukt. Eftersom ämnet innehåller svavel är det farligt för människokroppen och kan till och med vara dödligt i höga koncentrationer. Med en gaskromatograf går det att mäta H2S-halter genom att separera och analysera de enskilda föreningarna i ett gasprov.


OBS: Vätesulfid är mycket giftigt. Arbeta alltid i välventilerade utrymmen, använd lämplig skyddsutrustning och utför aldrig mätningen ensam.


Det här behöver du

  • Spruta
  • Aceton
  • Pappershanddukar
  • Gasprov
  • Gaskromatograf
  • Kemisk databas (online eller i tryckt form)
  • Hjälpare
  • Penna

Instruktioner

  1. Rengör sprutan med aceton

    Dra upp aceton i sprutan tills den är helt full för att rengöra den. Kassera acetonet genom att spruta ut det på pappershanddukar och släng därefter handdukarna. Låt sprutan lufttorka i minst en halvtimme innan du använder den.

  2. Fyll sprutan med gasprovet

    Tryck ner sprutans kolv för att driva ut all luft. För in sprutans nål i gasprovet som innehåller vätesulfid och dra upp kolven tills provet fyller hela sprutan.

  3. Ta reda på kokpunkterna

    Sök upp kokpunkterna för samtliga kemiska ämnen som ingår i provet utöver vätesulfiden. Informationen finns oftast i kemiska databaser, både online och i tryckt form.
    När gaskromatografen skriver ut sin rapport på diagrampapperet når olika föreningar detektorn vid olika tidpunkter, vilket ger upphov till flera toppar. Varje topparea är proportionell mot mängden av respektive förening i provet. En topp bildas varje gång pennan rör sig uppåt, vilket visar att kromatografen registrerar en ny förening. Ju högre kokpunkt en förening har, desto längre tid tar det innan den når detektorn. Om H2S exempelvis har den näst högsta kokpunkten bland fyra föreningar representeras den av den tredje toppen. Vätesulfids kokpunkt är −60,7 grader Celsius.

  4. Förbered gaskromatografen

    Slå på gaskromatografen och justera vid behov inställningarna för diagramhastighet och baslinje. Kontrollera att pennan ligger stadigt mot diagrampapperet och att papperet är ordentligt spänt.

  5. Mata in provet

    För in den fyllda sprutan i en av provintagen på gaskromatografen och tryck ner kolven så att hela provet förs in i apparaten. Be samtidigt din hjälpare göra ett pennmärke på baslinjen på diagrampapperet i exakt samma ögonblick som provet matas in.

  6. Beräkna H2S-topparens area

    Bestäm arean av den topp på diagrampapperet som motsvarar mängden H2S i provet. Arean beräknas genom att multiplicera toppens höjd med dess bredd vid halva höjden.

  7. Räkna ut procenthalten

    Beräkna den sammanlagda arean av alla toppar som representerar föreningarna i gasprovet. Dividera därefter H2S-topparens area med den totala arean av alla toppar på diagrampapperet. Multiplicera slutligen resultatet med 100 för att få fram procentandelen vätesulfid i provet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online