Aktiviteter i det dagliga livet (ADL) är de dagliga självomsorgsaktiviteter som en fullt fungerande person klarar av inom sitt eget boende. Grundläggande ADL omfattar personlig hygien, vård av utseende, på- och avklädning samt kontroll över urin- och avföringsutsöndring.
Instrumentella aktiviteter i det dagliga livet (IADL) är inte nödvändiga för den mest grundläggande funktionen, men de gör det möjligt för en person att fungera i ett socialt sammanhang. IADL inkluderar hushållsarbete, måltidsberedning, medicinhantering, ekonomisk planering, inköp samt användning av telefon och modern teknik.
Lawton-skalan utvecklades för att bedöma graden av självständighet hos äldre som bor kvar i samhället, genom att utvärdera deras förmåga att utföra grundläggande handlingar som matlagning eller telefonanvändning. Testet genomförs med hjälp av ett skriftligt eller muntligt frågeformulär. Svaren varierar från 0 (oförmögen eller delvis förmögen) till 1 (fullt förmögen). Ju fler poäng en person uppnår, desto mer självständig är han eller hon.
Användningen av Lawton-skalan är avgörande inom vården. Syftet är att ge objektiva data om äldre människors förmåga att leva och fungera självständigt. Skalan utgör även ett viktigt underlag för att identifiera rehabiliteringsbehov och planera hemsjukvård. Den gör det möjligt för kliniker att fokusera på en persons faktiska förmågor och avgöra vilka medicinska insatser som kan vara lämpliga. Skalan hjälper dessutom till att upptäcka både förbättringar och försämringar i en persons hälsa över tid.
Lawton-skalan används för att bedöma äldre personer i både samhälls- och sjukhusmiljöer. Den riktar sig däremot inte till vuxna som vistas på institutioner, eftersom de vanligtvis redan är beroende av andras omsorg och tillsyn.
Lawton-skalan är en enkel och smidig metod baserad på självrapportering för att utvärdera funktionsnivån hos äldre. Eftersom metoden bygger på egen bedömning kan den dock vara opålitlig – vissa äldre tenderar att överskatta sina förmågor, medan andra underskattar dem. Testet innehåller dessutom ingen praktisk demonstration av uppgifterna, vilket innebär att den som ansvarar för bedömningen inte kan observera hur effektivt den testade personen faktiskt utför aktiviteterna. Metoden saknar därmed en viss objektivitet vid bedömning av färdigheter. En ytterligare begränsning är att skalan inte är särskilt känslig för små förändringar i funktionsförmågan, vilket kan göra det svårt att följa gradvisa förlopp.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online