Tillfälligt stöd till behövande familjer (Temporary Assistance for Needy Families, TANF) ger statligt bistånd under begränsad tid i form av månatliga kontantbidrag och andra tjänster. Den federala fattigdomsgränsen (FPL) spelar en roll vid bedömningen av förmånerna, men det är varje delstat som fastställer sina egna villkor för behörighet.
USA:s departement för hälsa och socialtjänst (Department of Health and Human Services) uppdaterar den federala fattigdomsgränsen varje år. Per november 2010 låg årsinkomstens fattigdomsgräns för en familj på fyra personer i de 48 sammanhängande delstaterna eller Washington, D.C. på 22 050 dollar. I Alaska kunde samma familj ha en inkomst på upp till 27 570 dollar, och i Hawaii 25 360 dollar. Eftersom gränsen justeras årligen bör sökande alltid kontrollera de aktuella siffrorna hos myndigheterna.
Delstaterna använder den federala fattigdomsgränsen som utgångspunkt men fastställer egna inkomstgränser, ofta uttryckta som en viss procentuell andel av FPL. Det innebär att en familj med samma inkomst kan vara berättigad till stöd i en delstat men inte i en annan. Behörigheten prövas vanligtvis utifrån hushållets storlek, inkomst och tillgångar.
TANF hjälper familjer att bli självförsörjande genom ett brett utbud av tillfälliga förmåner. Stödet syftar bland annat till att uppmuntra stabila tvåföräldrafamiljer, hjälpa behövande familjer med jobbförberedelser och arbetslöshetsåtgärder samt bidra till kostnader för transport och barnomsorg under tiden föräldrarna arbetar eller utbildar sig.
Familjer som ansöker om TANF-stöd kvalificerar sig oftast även för andra förmåner, exempelvis livsmedelsstöd via SNAP (tidigare livsmedelskuponger), Medicaid eller WIC – ett näringsstödsprogram för gravida kvinnor, spädbarn och barn under fem år. Att kombinera dessa stödformer kan göra övergången till självförsörjning betydligt enklare för familjen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online