Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten Centers for Disease Control and Prevention (CDC) löper förstaårsstudenter som bor i studentkorridorer en större risk att drabbas av meningokocksjukdom än studenter som bor annorstädes. Orsaken är den trängre boendemiljön i korridorerna, vilket underlättar smittspridning. Ett vaccin som ger skydd mot sjukdomen finns tillgängligt och rekommenderas starkt för alla nya studenter innan studierna inleds.
Förstaårsstudenter som bor i studentkorridorer tillhör den grupp som löper störst risk att få bakteriell hjärnhinneinflammation (meningokockmeningit), som orsakas av bakterien Neisseria meningitidis. Hjärnhinneinflammation utlöses oftast av bakterier eller virus och innebär en inflammation i de hinnor som omger hjärnan och ryggmärgen.
Viral hjärnhinneinflammation är betydligt mindre farlig än den bakteriella formen, som kan leda till hjärnskador och i värsta fall döden. Bakteriell meningit sprids genom nära kontakt, exempelvis via kyssar, delade drinkar och nysningar – men inte genom att bara andas samma luft som en smittad person. Vanliga symtom hos vuxna är feber, huvudvärk, stel nacke, illamående, kräkningar, förvirring och trötthet. Symtomen kan debutera inom loppet av några timmar eller upp till två dagar efter smittotillfället.
Innan 1990 var Haemophilus influenzae typ b (Hib) den vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation. Idag är det istället Streptococcus pneumoniae och Neisseria meningitidis som står för de flesta fallen.
Enligt CDC finns det två vacciner mot meningokockmeningit i USA. Eftersom förstaårsstudenter löper ökad risk bör de vaccinera sig innan studierna påbörjas. Det är dock viktigt att komma ihåg att vaccination är klokt även om du är äldre än en typisk förståringsstudent och aldrig tidigare blivit vaccinerad. Vaccinet ger den vaccinerade bestående immunitet mot sjukdomen. Ett vaccin mot Hib ingår redan i barnens ordinarie vaccinationsprogram.
Det är ytterst viktigt att snabbt söka läkare, eftersom en tidig diagnos kan vara avgörande. Vid bakteriell hjärnhinneinflammation finns antibiotika som behandling. Enligt CDC minskar antibiotika risken att dö i sjukdomen till under 15 procent. Läkaren testar dig för meningit med en lumbalpunktion, där en tunn nål används för att ta vätskeprov från ryggmärgskanalen i nedre delen av ryggen.
Personer som kan ha smittats – exempelvis de som haft nära kontakt med en sjuk person – bör också kontakta sin läkare och få förebyggande antibiotika.
CDC hänvisar till en amerikansk studie från perioden 1994–1998. Resultaten visade att antalet meningitfall bland högskolestudenter totalt sett var lägre än bland jämnåriga (18–23 år) utanför högskolan. Samtidigt var antalet smittade betydligt högre bland studenter som bodde i studentkorridorer än bland de som bodde på egen hand.
I Storbritannien (studieperioden 1994–1997) var antalet smittade bland högskolestudenter lägre än bland dem som inte studerade. Den brittiska studien fann dock, precis som den amerikanska, att studenter som bodde i korridorer på campus löpte högre risk än de som inte bodde på campus.
Enligt CDC rekommenderade American College Health Association (ACHA) redan 1997 att högskolornas hälsotjänster skulle ta ett aktivt ansvar för att informera studenter och föräldrar om meningokocksjukdomen och riskerna med att inte vaccinera sig. År 2009 hade lagar i 34 delstater införts som krävde att högskolor utbildar både nya och befintliga studenter om hjärnhinneinflammation. I 15 delstater kräver lagstiftningen vaccination för vissa studentgrupper, om inte ett undantag (waiver) har beviljats.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online