Så anmäler du misstankar om barnmisshandel – steg för steg

Medan vårdpersonal, socialsekreterare och skolpersonal enligt lag är skyldiga att anmäla misstankar om barnmisshandel gäller inte samma krav för allmänheten. Men om du tror att ett barn far illa – oavsett om du kan bevisa det eller inte – är det rätt sak att anmäla dina misstankar. Rutinerna ser olika ut beroende på var du bor, men det finns några grundläggande steg du kan ta för att se till att du lämnar så användbar information som möjligt.

Instruktioner

1. Dokumentera händelserna

   Skriv ner de händelser som väckt dina misstankar med så många detaljer som möjligt. Misstankar om barnmisshandel uppstår sällan utan anledning; det finns nästan alltid saker du har sett eller hört som gör dig orolig. Anteckna vad du har sett och hört, tillsammans med datum, tidpunkt samt namnen på de inblandade personerna – eller beskrivningar av dem om du inte känner deras namn.

2. Samla in viktiga uppgifter

   Samla in uppgifter om personen du misstänker och om barnen du är orolig för. Det betyder inte att du ska agera amatörspion, bara att det är bra att kunna uppge en adress, ett namn (om möjligt) samt barnens namn och åldrar. Kan du inte få fram den här informationen? Anteckna då registreringsnumret på den misstänkte förövarens bil och var beredd att ge en detaljerad beskrivning av fordonet.

3. Hitta rätt telefonnummer

   Leta reda på telefonnumret till anmälningslinjen för barnmisshandel i din delstat. Child Welfare Information Gateway publicerar en löpande uppdaterad lista med nummer på sin webbplats. Alternativt kan du ringa ChildHelp:s nationella hjälplinje på 1-800-4-A-CHILD, där man kan hjälpa dig vidare i rätt riktning.

4. Bestäm om du vill vara anonym

   Berätta för den som tar emot samtalet om du föredrar att förbli anonym – gör det innan du börjar berätta om själva ärendet. Det går till på ett av två sätt: antingen lämnar du ingen kontaktinformation alls, eller så begär du att dina kontaktuppgifter och din identitet hålls hemliga under en eventuell fortsatt utredning. Det är visserligen bättre att uppge ditt namn, eftersom myndigheten då kan återkomma med frågor, men du är aldrig skyldig att göra det.

5. Var beredd att tala öppet och utförligt

   Kom ihåg att du anmäler misstankar om övergrepp, inte bevisade fakta. Säg därför direkt till den som tar emot anmälan att du inte är helt säker på att det du vill rapportera klassas som en anmälningspliktig händelse, men att du hellre vill vara på den säkra sidan.

6. Håll dig saklig och objektiv

   Redovisa fakta så som du känner till dem – oavsett om det handlar om att du tror att barnen inte får tillräcklig tillsyn eller att du hör ljud från grannarna som låter som om barn far illa. Att avvika från ämnet och kommentera den misstänktes karaktär, eller klaga på att hen låter hunden bajsa i din trädgård, är inte produktivt. Det gör dig mindre trovärdig och väcker misstankar om dolda motiv.

7. Fråga vad som händer sedan

   Ställ frågor till den som tar emot anmälan: Blir det en utredning? Ska du ringa tillbaka om du får ny information? Olika delstater hanterar anmälningar om misstänkt barnmisshandel på olika sätt. Att känna till detta hjälper dig också att känna att du gjort allt du kunde för att hjälpa barnet.

Oroar du dig för ett barn i Sverige?

Bor du i Sverige kontaktar du socialtjänsten i din kommun om du oroar dig för ett barn. Vid akut fara ringer du alltid 112, och vid andra brott mot barn når du polisen på 114 14. Barn och unga kan dessutom ringa BRIS:s stödtelefon på 116 111, gratis och dygnet runt.