Ett skyddsrum mot radioaktivt nedfall ger tillfälligt skydd mot strålning i samband med kärnvapenattacker och allvarliga industriolyckor. Intresset för att bygga den här typen av anläggningar har ökat sedan det kalla krigets slut, inte minst på grund av den ökande globala instabiliteten och kärnkraftsolyckorna i Japan 2011. Modern reaktorteknik sägs visserligen minska risken för stora kärnkraftsolyckor, men många vill ändå vara förberedda.
Ett välbyggt skyddsrum skyddar dig både mot radioaktivt damm och mot tryckvågen från en kärnladdning. Det måste dessutom rymma färsk mat, vatten och luft – äter du eller andas in radioaktiva partiklar riskerar du nämligen att drabbas av strålsjuka. Innan du sätter spaden i jorden bör du undersöka hur nära din bostad ligger troliga mål för en attack. Du kan antingen bygga ditt skyddsrum i källaren eller gräva ner en underjordisk bunker.
Ta reda på hur nära du befinner dig troliga mål för en kärnvapenattack. I prioritetsordning är de främsta målen missilsilos, militärbaser samt lednings- och kontrollcenter. Sekundära mål är större industrianläggningar, regerings- och transportcentra, liksom hamnar och dammanläggningar. Tertiära mål är tätbefolkade områden. Vid ett fullskaligt kärnvapenkrig måste du räkna med anfall mot vilken som helst av dessa platser. Kom också ihåg att tryckvågor på upp till 3 200 km/timme drabbar allt inom en radie av ungefär 16 kilometer från detonationspunkten.
En källare under jord är idealisk, eftersom huset fungerar som en extra buffert mot nedfall och samtidigt minskar problem med dränering. Du kan bygga ett skyddsrum av massiva betongblock. En helt underjordisk bunker är dock mer komplicerad – för att förhindra ras krävs noggrann planering och konstruktion. Bygger du under jord, skapa ett rum på cirka 2,5 x 3 meter med stödpelare var 1,2:e meter längs mittlinjen, eller överväg ett smalare rum på ca 1,8 meters bredd med 15 x 15 cm tryckimpregnerade balkar i taket. Rummet kan göras så långt du vill. Träkonstruktioner är dessutom billigare än cement och tegelblock.
Bygg i ett hörn av din underjordiska källare ett rum som är ca 2,4 meter brett och 2,7 meter långt, med en ingång på ca 70 centimeters bredd på den långsidan som ligger längst bort, samt fyra ventilationsöppningar ovanför den första raden block i kortväggen. Mur en vägg som är en tegelsten bred vid sidan av ingången, ca 1,6 meter lång, med en ca 60 cm djup korridor – den fungerar som strålningsskydd. Under bottenvåningen konstruerar du ett betongtak på ca 20 centimeters tjocklek, bärt av 5 x 15 cm takstolar. Sätt 5 cm tjocka brädor mellan takstolarna och bunkertaket. Konsultera murarguider innan du bygger för att säkerställa att konstruktionen blir stabil, eller anlita en professionell.
Kontrollera gällande detaljplaner och byggnormer innan du påbörjar grävarbetet. Sluttningar och backar är utmärkta platser för skyddsrum, förutsatt att ordentliga stöd används för att förhindra ras. Tänk dock på att handverktyg gör grävarbetet mycket mödosamt. Gräv in i backen med en nedåtlutande ingång, och sedan uppåt igen som vattenuppsamling. Gräv ut ett rum på ca 1,8 meters bredd med 15 x 15 cm träbalkar i taket och en stödpelare i mitten var 1,2–1,5:e meter; rummet kan göras så långt du önskar. Gräv en ventilationskanal längs sidan av skyddsrummet, och överväg PVC- eller aluminiumrör med gallrad avgasuppställning ovan mark. Ett sådant skyddsrum kan för övrigt också fungera som skydd vid andra naturkatastrofer.
Fyll ditt skyddsrum med tillräckligt med mat för att försörja familjen i minst två veckor vid en begränsad attack, eller upp till sex månader vid ett kärnvapenkrig. Köp bulkmat med så lång hållbarhet som möjligt, som kräver lite eller inget vatten att tillaga. Militärransoner som MRE (Meals Ready-to-Eat) är specialtillverkade för att täcka näringsbehoven och har en hållbarhet på fem till tio år. Lagra även vakuumförpackade torkade och frystorkade livsmedel samt kvävepackade spannmål och baljväxter. Konserver tar mer plats än renodlade överlevnadslivsmedel, har kortare hållbarhet och är känsliga för korrosion – räkna därför med fukt. Ha 1 800 kalorier per person och dag lagrade. Hemgjorda överlevnadsprodukter är dessutom ett mycket billigare alternativ; lär dig konservera och bevara mat själv.
Lagra en första hjälpen-låda med brännskadekräm, kaliumjodidtabletter och suturpaket. Köp eller bygg ett vattenfiltreringssystem, en Geiger-mätare, medicinska handböcker om strålningsexponering och en nödradio som kan varna dig vid en kärnvapenattack. Gasmasker med sugrör för dricksvatten och extra filter är prisvärda; kontrollera att gasmasken och filtret fungerar i NBC-miljöer (kärnvapen, biologiskt, kemiskt).
Håll ditt skyddsrum hemligt för att avskräcka inkräktare. Överväg även att skaffa ett skjutvapen, där lagen tillåter det; panik kan spridas vid en kärnkatastrof, och oförberedda personer kan då försöka plundra ditt skyddsrum.
Oavsett om du bygger i källaren eller gräver ner en bunker är noggrann planering avgörande för både stabilitet och skyddsförmåga. Bekanta dig också med de lokala varningssirenerna för civilt försvar – att snabbt kunna tolka varningssignaler kan göra hela skillnaden i en akut situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online