
Prestationshöjande droger används ofta av idrottare som vill få en konkurrensfördel. Även om de är olagliga och förbjudna av idrottsorganisationer världen över, är dessa medel fortfarande en del av den professionella idrotten. Det många inte tänker på är att användningen kan medföra allvarliga – ibland permanenta – hälsorisker. Här går vi igenom de vanligaste typerna av dopningsmedel och deras biverkningar.
De vanligaste prestationshöjande medlen är anabola steroider. De steroider som idrottare använder är syntetiska varianter av testosteron, ett hormon som produceras naturligt i kroppen och som bland annat ansvarar för muskelbyggning. Utöver sin förmåga att främja muskeltillväxt hjälper steroiderna användaren att återhämta sig snabbare efter träning, eftersom de begränsar de skador som uppstår i musklerna under träningspasset.
Steroider har legitima medicinska användningsområden, men är inte godkända som prestationshöjande medel eftersom de medför många negativa biverkningar. Män som använder steroider kan utveckla kvinnobröst, håravfall, krympande testiklar och infertilitet. Kvinnor kan drabbas av fördjupad röst, ökad kroppsbehåring och håravfall. Användningen kan dessutom leda till högt kolesterol, aggressivt beteende, psykiatriska störningar, hämmad tillväxt och utveckling samt leverförändringar och tumörer hos både män och kvinnor.
Diuretika är läkemedel som används för att snabbt sänka en idrottares vikt. De påverkar kroppens vätskebalans och leder till vätskeförlust, vilket vissa idrottare ser som fördelaktigt exempelvis inför viktklassning. Diuretika kan även användas för att späda ut urinen i syfte att lura ett dopningstest.
I höga doser kan diuretika orsaka allvarliga hälsoproblem, bland annat uttorkning, hjärtrytmrubbningar, kaliumbrist, muskelkramper och farligt lågt blodtryck.
Stimulantia som amfetamin och koffein aktiverar nervsystemet och ökar hjärtfrekvensen, vilket ger ökad vakenhet och aggressivitet samtidigt som tröttheten minskar. Det gör dem frestande för idrottare som vill prestera längre och hårdare.
Paradoxalt nog kan stimulantia faktiskt försämra en idrottares prestation genom att orsaka nervositet, irritabilitet och sömnlöshet. Dessutom kan de ge upphov till hjärtklappning, högt blodtryck och andra cirkulationsproblem som i värsta fall kan bli livshotande.
Androstenedion är ett hormon som produceras naturligt i kroppen och som normalt omvandlas till testosteron. Dess effekt är omdiskuterad, eftersom flera studier visar att tillskottet inte nödvändigtvis höjer testosteronnivåerna i kroppen. Trots att användningen som prestationshöjande medel är förbjuden inom idrotten har produkten historiskt kunnat säljas som kosttillskott.
Biverkningarna av androstenedion liknar steroidernas. Hos män kan det orsaka krympande testiklar, förstorade bröst och minskad spermieproduktion. Hos kvinnor kan det leda till fördjupad röst och håravfall. Dessutom utsätter androstenedion både män och kvinnor för ökad risk för hjärtinfarkt.
Sammanfattningsvis: Ingen av dessa substanser är riskfri. Den tillfälliga fördel som prestationshöjande droger kan ge vägs ofta upp mot långvariga skador på hjärta, lever, hormonsystem och psykisk hälsa – och i värsta fall livslånga konsekvenser.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online