1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Blodtryck och puls – vad är skillnaden?

Blodtryck och puls är två av kroppens viktigaste vitalparametrar, men de mäter olika saker. Puls anger hur många slag hjärtat slår per minut när det pumpar ut blod i kroppen. Blodtryck däremot beskriver den kraft som blodet utövar mot kärlväggarna när hjärtat drar ihop sig och slappnar av. Båda värdena används för att bedöma hur hjärtat och cirkulationssystemet fungerar.

Vad är puls?

Puls är antalet hjärtslag per minut. Varje gång hjärtat drar ihop sig pressas blod ut i artärerna, vilket skapar en tryckvåg som kan känns eller höras på flera ställen på kroppen. Genom att räkna pulsslagen under en minut får vårdpersonal en bild av hur snabbt hjärtat arbetar.

Apikal puls

När hjärtat lyssnas på med ett stetoskop hörs det karakteristiska "lub-dub"-ljudet från hjärtklaffarna inne i bröstkorgen. Att lyssna på pulsen över bröstkorgens spets – där hjärtats spets vilar mot bröstväggen – kallas att mäta den apikala pulsen, även kallad spetspuls.

Radialpuls

Den vanligaste platsen att ta pulsen på är handleden, där vårdpersonal palperar artären på tummens sida. Detta kallas radialpuls. Handleden är dock inte alltid lämplig – vid vissa sjukdomstillstånd eller skador väljer istället undersköterskor, sjuksköterskor och läkare ett annat ställe på kroppen där en artär kan nås.

Andra pulsställen

Puls kan tas på flera olika ställen där en artär ligger nära huden:

  • Temporalpuls – vid tinningen på sidan av huvudet
  • Karotispuls – på sidan av halsen
  • Brakialpuls – i överarmens insida
  • Femoralpuls – i ljumsken, på insidan av varje lår
  • Poplitealpuls – i knävecken bakom knät
  • Dorsalis pedis-puls – på fotryggen

Vad är blodtryck?

Till skillnad från pulsen räknar en blodtrycksmätning inte antalet slag per minut. Istället mäts den kraft som blodet utövar mot kärlväggarna. Mätningen görs med en manschett – formellt kallad sfygmomanometer – som placeras runt överarmen över brakialartären och blåses upp tills blodflödet tillfälligt stoppas.

Systoliskt tryck – det övre värdet

När manschetten sakta töms på luft börjar blodet åter strömma genom artären. I samma stund som det första pulsljudet hörs genom stetoskopet avläser sjuksköterskan, undersköterskan eller läkaren värdet på manschettens manometer. Detta tal kallas systoliskt tryck och är det övre värdet i blodtrycksvärdet, till exempel 120 i "120 över 80". Systoliskt tryck uppstår när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod i kroppen.

Diastoliskt tryck – det nedre värdet

När trycket i manschetten fortsätter att sjunka hörs pulsljuden tills de helt försvinner. Värdet där det sista ljudet uppfattas registreras som diastoliskt tryck – det nedre värdet. Detta motsvarar trycket i kärlen när hjärtat vilar mellan slagene.

Varför är både puls och blodtryck viktiga?

Huvudskillnaden mellan puls och blodtryck är alltså att pulsen visar hur snabbt hjärtat slår, medan blodtrycket visar hur starkt hjärtat arbetar – både under belastning och i vila. Tillsammans ger dessa två vitalparametrar vårdpersonal viktig information om cirkulationssystemets hälsa. Avvikande värden kan vara tidiga tecken på allt från uttorkning och stress till hjärt-kärlsjukdom, och därför kontrolleras puls och blodtryck rutinmässigt vid nästan alla vårdbesök.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online