Alkalinitet är ett mått på basers förmåga att neutralisera syror. Med andra ord anger det hur mycket syra som kan tillsättas en vätska utan att vätskans pH-värde förändras nämnvärt. Det är viktigt att komma ihåg att alkalinitet inte är samma sak som pH – en lösning behöver nämligen inte ha ett högt pH-värde (vara starkt basisk) för att ha hög alkalinitet, enligt Water Quality Association (WQA).
Alkalinitet är i grunden ett mått på vattnets buffringsförmåga. Det handlar inte om det faktiska pH-värdet, utan om vattnets förmåga att motstå förändringar i sitt pH, enligt Boulder. Vatten med låg alkalinitet är känsligt för pH-förändringar, medan vatten med hög alkalinitet lätt motstår sådana förändringar.
Vissa kemiska föreningar tillsätts till vatten för att neutralisera surhet. Dessa föreningar är basiska lösningar som ibland kallas buffertmaterial, enligt Boulder. De vanligaste baserna som används för detta ändamål är karbonat och bikarbonat, men även ammonium, sulfider, hydroxid, borater, silikater, organiska ligander och fosfater används.
När syra tillsätts till en vattenmassa sjunker vattnets pH-värde, enligt Boulder. Det sjunkande pH-värdet förbrukar samtidigt vattnets buffringskapacitet. Ett pH-värde under 5,5 ger en mycket svag buffringsförmåga, och pH-värdet sjunker därför snabbt om mer syra tillsätts. Om lösningen har ett pH-värde under 4,5 har den ingen alkalinitet alls kvar.
Alkaliska produkter är effektiva för att avlägsna feta, oljiga och sura fläckar, vilket gör dem mycket användbara inom tvättmedelsindustrin. Tvål och andra tvålbaserade produkter är alkaliska, enligt WQA, eftersom tvål är ett medelstarkt alkaliskt salt. Andra rengörings- och diskmedelsprodukter kan framställas med olika grad av alkalinitet beroende på deras specifika behov. Medel för hårda ytor och maskindiskmedel är exempelvis alkaliska, medan de flesta handdiskmedel är neutrala. Handdiskmedel fungerar bra trots att de är neutrala, eftersom de aktiveras av den mekaniska rörelse som uppstår när man gnuggar.
Alkalinitet mäts genom titrering. En titrant (en syra med känd koncentration) tillsätts till en bestämd volym av det undersökta vattnet. Den mängd syra som krävs för att föra vattenprovet till en specifik pH-nivå motsvarar provets alkalinitet.
Förutom att reglera en lösnings pH-värde kan alkaliniteten också påverka dess metallinnehåll, enligt Boulder. Karbonat- och bikarbonatjoner i vatten kan binda giftiga metaller – i synnerhet arsenik, kadmium och bly – genom att fälla ut dem ur lösningen. Detta gör alkaliniteten till en viktig faktor både för vattenkvalitet och för miljöskydd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online