Varje år beslutar sig miljontals människor för att vaccinera sig mot influensen, men få vet egentligen var vaccinet kommer ifrån eller hur det produceras. När Världshälsoorganisationen (WHO) förutspår vilka influensastammar som sannolikt kommer att cirkulera under vintersäsongen, sätter forskarna igång med utvecklingen av nästa vaccin. Enligt tillverkarna tar det minst sex månader att producera ett influensavaccin – en tidsram som ställer höga krav på planering och precision.
Influensavaccin tillverkas i en mödosam och tidskrävande process som involverar ägg. Det rör sig specifikt om renade och befruktade hönsägg. Tyvärr är dessa ägg svåra att få tag på i tillräckligt stora mängder, vilket ibland leder till brist på vaccin. Enligt Scientific American används över 100 miljoner ägg varje år enbart för att producera vaccin till den amerikanska befolkningen.
Influensavaccin innehåller försvagade eller dödade stammar av influensavirus. För att kunna föröka dessa stammar behöver vaccintillverkarna en värdorganism – vanligtvis just hönsägg.
Så går processen till:
Forskare gör små hål i äggen för att kunna spruta in influensaviruset i vätskan som omger embryot.
Ägget försluts och får ligga kvar tills viruset har hunnit föröka sig och infekterat vätskan.
Därefter tas viruset ut ur ägget, renas och inaktiveras innan det används i det färdiga vaccinet.
En artikel i Times of India från den 30 juni 2009 rapporterade att australiska forskare lyckats ta fram ett äggfritt vaccin mot svininfluensan. Australian Institute for Bioengineering and Nanotechnology vid University of Queensland i Brisbane skapade vaccinet utifrån cellkulturer i stället för ägg. Om tekniken visade sig fungera skulle vaccin som normalt tar månader att producera kunna bli tillgängliga redan inom några veckor.
Utvecklingen har sedan dess gått betydligt längre. År 2012 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA det första cellbaserade influensavaccinet, som tillverkas i djurceller i stället för ägg. Även rekombinant teknik, där nyckelproteiner från viruset produceras i insektsceller, har godkänts och möjliggör en ännu snabbare och mer flexibel produktion helt utan ägg.
Att använda ägg är en mödosam process för vaccintillverkarna, och den långsamma produktionen gör det svårt för läkemedelsbolagen att effektivt hantera pandemier och andra akuta situationer. Enligt Scientific American söker ledande tillverkare därför efter bättre och effektivare produktionsmetoder. Möjliga alternativ inkluderar att odla viruset i hundceller eller till och med i mänskliga cellinjer.
Amerikanska National Institutes of Health (NIH) konstaterade att influensa A i synnerhet kräver avancerade metoder för vaccinframställning, eftersom det finns tydliga begränsningar i att producera effektiva vaccin med enbart ägg. Enligt Journal of Virology har avdelningen för infektionssjukdomar haft framgång med vaccin odlade i njurcellinjer från gröna apor (grön markatta) sedan 1996. Vaccin som framställs i dessa celler bedöms vara mer effektiva vid användning under epidemier och pandemier.
Oavsett produktionsmetod är grundprincipen densamma: viruset måste förökas, skördas, renas och inaktiveras innan det blir ett säkert vaccin. Den traditionella äggmetoden har använts i årtionden och är välbeprövad, men de nya cellbaserade och rekombinanta teknikerna erbjuder snabbare produktion – något som kan bli avgörande när nästa pandemi hotar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online