Skorpioner är krabbliknande ryggradslösa djur som tillhör klassen spindeldjur (Arachnida) och är nära släkt med spindlar, kvalster och fästingar. Till skillnad från många av sina släktingar har skorpionerna kraftiga gripklor samt en giftig gadd i slutet av den långa, segmenterade kroppens sista led – den karakteristiska svansen. Det finns cirka 1 300 kända arter, och giftigheten varierar kraftigt mellan dem: vissa orsakar människan endast ett lokalt stick, medan andra kan vara livsfarliga.
När skorpionerna parar sig varierar beroende på art. Vissa arter, exempelvis den nordamerikanska håriga ökenskorpionen, har ingen bestämd parningssäsong – de går i dvala under vintermånaderna och parar sig inte under den tiden. Hos de flesta arter infäller dock parningen under regionens varma månader.
Dräktighetstiden är anmärkningsvärt lång för att vara ett leddjur och ligger i genomsnitt på cirka tio månader. Honan föder därefter omkring 30 levande ungar, som omedelbart klättrar upp på hennes rygg. Där bär hon dem skyddat i ungefär tre veckor, tills de genomgått sin första hudömsning och klarar sig själva.
En central del av skorpionens parningsritual är den berömda "promenade à deux", en dans där paret vaggar fram och tillbaka och vrider sig runt varandra. Hanen tar initiativet genom att greppa tag i honans pedipalper, de främre gripklorna, och leder sedan dansen. Rörelserna är enkla och till stor del repetitiva, men kan även innefatta svajande rörelser och ställningar på huvudet.
Dansen kan pågå allt från några minuter till flera timmar, och utformningen varierar mellan olika arter. Syftet är att paret tillsammans ska finna en lämplig yta – ofta en fast, plan plats – där hanen kan avsätta sin spermatofor.
Befruktningen sker när parningsdansen är fullbordad. Hanen avsätter en spermatofor, en liten kapsel innehållande spermier, på underlaget och drar därefter honan över den så att kapseln tas upp i hennes könsorgan, gonoporen. På detta sätt befruktas äggen inuti honans kropp.
Det hela är inte alltid fredligt. En hona kan göra motstånd mot att ta emot spermierna, och hanen kan då ibland klubb henne med gripklorna eller leverera upp till 14 stick i ryggen för att lugna ner henne innan han släpper greppet. Direkt efter befruktningen flyr hanen snabbt – med goda skäl, eftersom honan ibland hinner ikapp och äter upp honom.
Honor av skorpioner är ökänt kannibalistiska, men det är långt ifrån alltid en del av parningsritualen, och beteendet varierar kraftigt mellan arter. Forskaren Wilson R. Lourenço konstaterar i verket "Reproduction in Scorpions" att kannibalismen ofta är överdriven i populära beskrivningar: den inträffar endast i 39 procent av fallen inom fyra skorpionfamiljer.
Lourenço noterade också att hannar som redan parat sig ofta klarar sig undan. De kan producera nya spermatoforer kort tid efter en lyckad parning och därmed para sig flera gånger under sin livstid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online