Människan kan direkt tillgodogöra sig mindre än en procent av jordens sötvatten, vilket motsvarar endast cirka 0,007 procent av den totala globala vattentillgången. Ungefär 97 procent av det sötvatten som potentiellt står till människans förfogande utgörs av grundvatten – underjordiska vattendrag och akviferer, det vill säga vattenmättade lager av material som berg och sand. Den alltmer intensiva industriella utarmningen och föroreningen av grundvatten bidrar till den vattenstress och de vattenbrister som en ständigt växande del av mänskligheten lider av.
I alla världens regioner är många industrier beroende av enorma tillgångar på grundvatten, bland annat termisk kraftproduktion, tillverkningsindustri samt gruvdrift och råvaruutvinning. Jordbruket är dock den största konsumenten av grundvatten, särskilt det industrialiserade "konventionella" jordbruk som har spridits över hela världen sedan andra världskriget och som i hög grad bygger på konstgödsel, bekämpningsmedel och icke hållbara bevattningsformer.
Jordens naturliga hydrologiska kretslopp fyller på grundvattentillgångarna främst genom nederbörd och snösmältning på land. Man säger att mänskliga aktiviteter håller sig inom ett områdes "vattenbudget" när de inte tar ut mer grundvatten än vad som naturligt kan återbildas. En "vattenskuld" uppstår när mänskliga aktiviteter minskar den totala mängden tillgängligt grundvatten eller gör det oanvändbart. Grundvattenutarmningen fördubblades globalt mellan 1960 och 2000.
Grundvattenutarmningen minskar givetvis den totala mängden tillgängligt vatten. När brunnar torkar ut kan det bli alltför kostsamt eller rentav tekniskt omöjligt att borra djupare. Människans förmåga att klara torka och långvarig torrperiod försämras därigenom. I kustområden kan dessutom det kvarvarande grundvattnet bli så saltinträngt att det inte längre går att använda.
Oavsett om mängden grundvatten räcker till kan föroreningar från patogener eller kemikalier minska den andel som är lämplig för mänskligt bruk. Obehandlade avloppsutsläpp kan föra sjukdomsalstrande mikrober som hepatit A eller salmonella ner i grundvattnet. Avrinning från jordbruk och industri kan också kontaminera grundvattnet med farliga ämnen som nitrater, polyklorerade bifenyler (PCB) och bekämpningsmedel.
Endast 18 procent av världens åkermark bevattnas, men den producerar hela 40 procent av världens livsmedel. Enligt Sandra Postel, sötvattenexpert vid National Geographic, hotar grundvattenutarmningen denna "hörnsten i den globala livsmedelstryggheten". Enligt hennes beräkningar skulle de 75 biljoner gallon (motsvarande cirka 284 kubikkilometer) grundvatten som utarmades enbart under år 2000 kunna räcka till att försörja 943 miljoner människor med spannmål i ett helt år.
Grundvattenutarmning har redan orsakat marksjunkning, det vill säga att marken sjunker och rasar ihop, särskilt i jordbävningskänsliga områden som Kalifornien, Mexiko och Thailand. Vissa platser i Kaliforniens San Joaquindal har sjunkit hela nio meter sedan början av 1900-talet. Ett kraftigt jordskalv skulle kunna utlösa omfattande marksjunkning och förödelse av infrastrukturen i Dhaka, Bangladeshs huvudstad med 15 miljoner invånare, där grundvattnet redan är kraftigt utarmat.
Enligt forskare från universitetet i Utrecht i Nederländerna och Världsmeteorologiska organisationens internationella center för bedömning av grundvattenresurser har grundvattenutarmningen bidragit med ungefär en fjärdedel av den observerade höjningen av den globala havsnivån. Forskare har länge antagit att stora mängder grundvatten som används för bevattning avdunstar och faller som regn över haven, eller hamnar i flodsystem som mynnar ut i havet.
Grundvattnet är en osynlig men livsviktig resurs som ofta tas för granted. Utan hålligare bevattningsmetoder, renare industriprocesser och effektivare skydd av akviferer riskerar både vattenförsörjningen, livsmedelsproduktionen och stabiliteten i mark och hav att påverkas allvarligt. Att förstå sambandet mellan industrialiseringen och grundvattnets tillstånd är därför en förutsättning för en hållbar framtid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online