Kväve utgör hela 78 procent av jordens atmosfär och finns i alla levande organismer. Grundämnet är en nyckelingrediens i aminosyror och proteiner, som är avgörande för kroppens funktioner såsom ämnesomsättning och cellfunktion. Utöver sin naturliga roll fångas kväve även in och framställs konstgjort för användning inom näringslivet och industrin.
Kväve förekommer i läkemedel som extraherats från växter, vilka använder grundämnet som ett naturligt försvar mot bakterier. Även antibiotika innehåller spår av kväve. Redan på 1800-talet upptäckte forskare att lustgas (dikväveoxid) – en förening av två delar kväve och en del syre – kunde användas för sina bedövande egenskaper. Sedan dess har läkemedel som nitroglycerin, vilket används för att reglera blodtrycket, tagits fram med hjälp av kväveföreningar.
Vissa livsmedels- och dryckesförpackningar trycksätts med kvävgas. Ett känt exempel är brittisk ale, där kväve används som ersättning för koldioxid vid servering på fat samt i burkar och flaskor. Eftersom kväve bildar mindre och finare bubblor än koldioxid bevaras smak och konsistens bättre.
Flytande kväve kan hålla temperaturer ner till –196 grader Celsius, långt under vattnets fryspunkt. Därför används det ofta för att snabbfrysa livsmedel före transport. Vid direkt kontakt kan flytande kväve till och med frysa mänsklig vävnad omedelbart.
Kväve är en huvudingrediens vid tillverkning av ammoniak, som består av en del kväve och två delar väte. Ammoniak används i stor skala som gödningsmedel inom jordbruket. Salpetersyra, som också framställs ur kväveföreningar, är en viktig komponent i sprängämnen. Karbamid (urea), ytterligare en kvävebaserad produkt, används både som tillskott i utfodringen av nötkreatur och som gödsel. I hemmet har de flesta av oss använt ammoniak som rengörings- och desinfektionsmedel, och ämnet används även vid sterilisering av plastprodukter.
Nitroglycerin tillverkas med utgångspunkt i kväve. Detta kraftfullt explosiva ämne kan detonera vid minsta felhantering. På 1860-talet patenterade Alfred Nobel dynamiten, efter att ha lärt sig blanda kiselgur med nitroglycerin för att göra detonationen säkrare och mer kontrollerbar. Än idag används nitroglycerin av byggföretag vid sprängning och rivning av byggnader.
Utöver områdena ovan spelar kvävgas en viktig roll inom många andra branscher. Den används bland annat som skyddsgas vid svetsning och i elektroniktillverkning för att förhindra oxidation, för att blåsa upp däck inom motorsport och flyget samt i brandbekämpningssystem där syret trängs undan och elden kvävs. Tack vare sin stabilitet och sin överflödiga förekomst i luften är kvävgas ett oumbärligt verktyg i modern industri.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online