Under hela den dokumenterade historien har människans framsteg kraftigt förbättrat livskvaliteten och underlättat vardagen. Den industriella revolutionen minskade exempelvis de fysiska bördorna och producerade fler produkter, maskiner och tidigare ohörda lyxvaror än någonsin tidigare. Dessa livsförändrande framsteg lämnade dock också ett outplånligt avtryck i miljön, som fortfarande utsätts för påfrestningar genom girighet, slöseri och nonchalans.
Även om människan alltid har haft en direkt påverkan på sin omgivning blev det inte ett globalt problem förrän den industriella revolutionen tog sin början runt år 1750. Det var då som människans hänsynslöshet mot miljön, driven av vinstintresse, började få allvarliga konsekvenser. På 1960-talet ledde denna påverkan till att oroade forskare började undersöka farorna för jordens ozonlager. De identifierade så småningom ett hål i ozonlagret över Antarktis 1982 och ytterligare ett över Arktis 1988.
År 1970 blev den amerikanska regeringen tillräckligt orolig över miljöhoten för att bilda Environmental Protection Agency (EPA), landets miljöskyddsmyndighet. Fyra år senare antogs lagen om rent dricksvatten, och 1982 hade EPA skapat en särskild fond avsedd att sanera skadliga avfallsplatser runt om i landet.
DDT introducerades efter andra världskriget som tidens mest effektiva bekämpningsmedel. När kemikalien dock lakades ner i jorden och vandrade vidare till bäckar och floder, där växter och djur tog upp den med katastrofala följder, blev den snabbt ett banbrytande exempel på miljöförorening och förbjöds från fortsatt användning.
Växter och djur dog i alarmerande takt även efter förbudet, eftersom kemikalierester i marken fortsatte att spridas. Dessa rester plågar oss än idag. Miljön utsätts dessutom ständigt för påfrestningar genom människans utsläpp av bekämpningsmedel, ogräsmedel, avfallsprodukter och otaliga mängder skadliga ämnen.
National Geographic Society uppskattar att cirka 30 procent av jordens yta täcks av skog. Organisationen menar att massiv avskogning röjer områden motsvarande Panamas storlek varje år, och att alla regnskogar kan vara borta inom de kommande hundra åren i nuvarande takt.
Stora skogsbolag avverkar träd för att möta en aldrig sinande efterfrågan på virke, samtidigt som bönder röjer skog genom svedjebruk för sina odlingsbehov. National Geographics forskare uppskattar att 70 procent av alla landlevande djur och växter kommer att dö när deras skogsmiljöer försvinner. Utan trädkronor blir solen fri att bränna och torka ut jorden, vilket gör att vattnet återvänder till atmosfären snabbare. Skogens avgörande roll som absorberare av växthusgaser går också förlorad när träden är borta. I värsta fall leder avskogningen till ökenspridning, med en total förstörelse av den produktiva jorden som följd.
Förbränningen av kol, gas och olja under de senaste två århundradena har ackumulerat stora mängder koldioxid i jordens atmosfär. Koldioxid absorberar solens värme och är nödvändig för att upprätthålla beboeliga temperaturer på jorden. Ett överskott, det så kallade "förstärkta växthuseffekten", höjer dock jordens yttemperatur och kan orsaka dramatiska miljöförändringar om det inte hejdas i tid.
En ökning på endast 5,4 grader Fahrenheit (cirka 3 grader Celsius) av jordens genomsnittliga års temperatur skulle enligt abheritage.ca torka ut planetens prärier tillräckligt mycket för att göra dem olämpliga för jordbruk. Den skulle också smälta tillräckligt mycket av polarisen för att höja havsnivåerna och översvämma världens kuster med flera fot vatten. NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration) och NASA har kartlagt att jordens genomsnittstemperatur redan har ökat med 1,2 till 1,4 grader Fahrenheit under de senaste hundra åren.
Människans bidrag till artutdöende vida överstiger den historiska utdöendetakt som orsakats av naturliga fenomen, med undantag för massutdöendena i slutet av paleozoikum och mesozoikum. Överjakt och överfiske för mat och troféer hotar vilda djur på varje kontinent till den grad att många arter drivits till utrotning.
En obalans mellan rovdjur och byten kan dessutom förvärras ytterligare när människan inför främmande arter i ett försök att lösa problemet, vilket ofta får oväntade och skadliga ekologiska konsekvenser.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online