1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Joniserande strålning: så påverkas människokroppen

Joniserande strålning är en form av elektromagnetisk energi som består av fält och partiklar, ofta förkortad EMF. Joniserande gammastrålar, som avger elektroner, kommer från källor som röntgenapparater, säkerhetsscanners på flygplatser, tv-apparater, bildskärmar, rökdetektorer, kärnstrålning och kortvågig ultraviolett strålning.

Här går vi igenom de viktigaste hälsoeffekterna som joniserande strålning kan ha på kroppen – och vad du själv kan göra för att skydda dig.

Mikrovågssjuka

Kontinuerlig exponering för joniserande strålning kan leda till så kallad mikrovågssjuka. Tillståndet kan inledningsvis ge lågt blodtryck och långsam puls, för att därefter utvecklas till kronisk överaktivering av nervsystemet och högt blodtryck. Detta kan i sin tur ge upphov till huvudvärk, yrsel, ögonsmärta, sömnlöshet, irritabilitet, ångest, magont och magsår, nervös spänning, koncentrationssvårigheter, håravfall, grå starr, reproduktionsproblem, ett försvagat immunförsvar samt ökad cancerrisk.

Röntgenstrålar

Joniserande strålning från överdriven röntgenexponering har kopplats till Downs syndrom. En betydande andel av kvinnorna i USA bär på en ärftlig gen som kallas "oncogene AC", vilken gör dem extra känsliga för röntgenstrålning. Enligt Dr. James F. Balch, författare till "Prescription for Nutritional Healing", kan redan kortare exponeringsperioder öka cancerrisken för dessa kvinnor.

Skador på cellnivå

Joniserande strålning är energi som frigörs från ett radioaktivt ämne och som är kraftfull nog att slita loss elektroner från atomer och molekyler i sin väg. På det sättet kan strålningen skada eller till och med döda levande vävnad. På cellnivå kan den förstöra, skada eller förändra cellens sammansättning, vilket kan leda till cancer. Skadas en cells DNA kan genetiska mutationer uppstå som sedan ärvas av kommande generationer.

Näring som skydd

Radioaktiva ämnen liknar strukturellt sina icke-radioaktiva motsvarigheter och skiljer sig endast genom antalet neutroner i atomerna. Därför spelar kosten en viktig roll för kroppens försvar mot strålning. Brist på kalcium, kalium och andra mineraler gör nämligen att kroppen lättare absorberar radioaktiva ämnen. Ett väl fungerande näringsintag kan alltså bidra till att minska upptaget av skadliga isotoper.

Radareffekter

Enligt Joseph B. Marion, författare till "Anti-Aging Manual: The Encyclopedia of Natural Health", drabbas radartekniker oftare än normalt av leukemi, myelom och lymfom. Radarvågor har dessutom kopplats till ökad risk för hjärtinfarkt och cancer, liksom till håravfall och nedsatt fertilitet.

Hormonella effekter

Exponering för elektromagnetiska fält har visat sig påverka kroppens hormonbalans påtagligt. Fält med ungefär samma styrka som de som förekommer på vanliga kontor kan utlösa stressignaler i hjärnan och sänka reaktionsförmågan. Studier tyder också på att strålningsexponering kan öka bakterietillväxt och göra bakterierna mer resistenta mot antikroppar. Hormonrelaterade effekter som kopplats till joniserande strålning omfattar depression, hyperaktivitet, sömnstörningar, insulinbrist, obalans i enzymnivåer, melatoninbrist, förändringar i blodproteiner och hormonkvoter samt rubbningar i cellernas ämnesomsättning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online