Kväve är ett grundämne som förekommer naturligt och som används inom många områden, inte minst jordbruket. Men kväve spelar också en betydande roll i klimatförändringarna – i form av lustgas (dikväveoxid) är det en växthusgas med en uppvärmningseffekt som vida överstiger koldioxidens. Att förvalta kvävekretsloppet är därför en central del av arbetet med att motverka den av människan orsakade globala uppvärmningen.
Kväve är det vanligaste ämnet i jordens atmosfär och en oumbärlig del av allt liv. Grundämnet ingår bland annat i DNA och proteiner, och dess kretslopp har stor betydelse för miljön. De förändringar som människan åstadkommit i kvävekretsloppet förändrar dock hur ämnet interagerar med atmosfären, vilket förstärker växthuseffekten ytterligare.
Kvävekretsloppet beskriver hur kväve binds till andra ämnen och bildar kväveoxider, nitrater, ammoniumföreningar och andra kemiska föreningar. Kväve finns i gödsel och handelsgödsel samt i kemiska preparat som används framför allt inom jordbruket, där det tas upp av växterna via marken. När kvävet väl finns i växter och jord bryts det ner av bakterier och återgår därefter till atmosfären som gas.
Molekylärt kväve utgör omkring 78 procent av jordens atmosfär, men det är i form av lustgas (N₂O) som kvävet blir ett verkligt klimatproblem. Lustgas är nästan 300 gånger mer effektivt än koldioxid på att binda värme, vilket gör det till en extremt kraftfull växthusgas. Det naturliga kretsloppet – där kväve binds, tas upp av växter och djur och sedan återgår till atmosfären – har störts av storskaligt jordbruk och annan kommersiell verksamhet. Mängden reaktivt kväve som förs in i miljön har nästan fördubblats sedan den industriella revolutionen.
De viktigaste källorna till de kväveutsläpp som nu når atmosfären är förbränning av fossila bränslen, odling av kvävegivande grödor som lusern och soja samt användning av stora mängder gödselmedel inom kommersiellt jordbruk. Baljväxter som soja är särskilt attraktiva för de mikrober och bakterier som bryter ner kväve och återför det till atmosfären som gas. Även om kväverik jord gynnar växtligheten bidrar den alltså kraftigt till att rubba det naturliga kvävekretsloppet.
Utöver att vara en mycket kraftfull växthusgas skadar lustgas även ozonlagret – det viktiga skyddande skikt i atmosfären som filtrerar bort solens skadliga ultravioletta strålar. Lustgas bidrar dessutom till bildningen av surt regn, kan förvärra luftvägsbesvär och sjukdomar samt förorenar vattendrag genom läckage från jordbruket. Sammantaget skadar människans användning av kväve miljön på flera allvarliga sätt, vilket gör ansvarsfull kvävehantering till en avgörande fråga för både klimat och folkhälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online