Biomedicinskt avfall, även känt som smittförande avfall eller sjukvårdsavfall, definieras som fast avfall som uppstår i samband med diagnos, provtagning, behandling, forskning eller produktion av biologiska produkter för människor eller djur. Detta avfall inkluderar bland annat sprutor, levande vacciner, laboratorieprov, kroppsdelar, kroppsvätskor och exkrementer, vassa nålar, odlingskulturer samt lansetter.
De största källorna till biomedicinskt avfall är sjukhus, vårdkliniker och laboratorier. Eftersom detta avfall kan utgöra en allvarlig risk för människors hälsa kräver lagen att sådana verksamheter följer tydliga rutiner som skyddar allmänheten från att komma i kontakt med materialet. Myndigheter som reglerar olika aspekter av biomedicinskt avfall inkluderar arbetsmiljömyndigheter (OSHA), livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) samt kärnkraftsregleringskommissionen.
Biomedicinskt avfall kan delas in i följande kategorier:
Kroppsdelar, vävnader och organ från människa.
Djurs kroppsdelar, kadaver, exkrementer, blodigt material samt avfall som genereras på djursjukhus.
Avfall från laboratoriekulturer, levande eller försvagade vacciner, humana och djurcellkulturer som används i forskning samt avfall från biologiska gifter.
Nålar, sprutor, blad och skalpeller.
Utgångna eller oanvända läkemedel som inte längre ska användas.
Tyger med blodfläckar, blodförorenade bomullstussar och använda plåster.
Avfall från engångsartiklar såsom slangar och katetrar.
Avfall som uppstår vid städning och rengöring av laboratorier.
Aska som bildas vid förbränning av biomedicinskt avfall.
Kemikalier som används för desinfektion.
Skarpa föremål ska förvaras i tätta, styva behållare som är motståndskraftiga mot stick- och brottskador, med tätt sittande lock och tydlig märkning innan de lagras, transporteras eller kasseras. Övrigt biomedicinskt avfall ska placeras i tätta plastpåsar som är starka nog att inte riva sönder, slitas eller brista under normala förhållanden. Behållaren som innehåller avfallet ska märkas med den internationella biohazard-symbolen.
Biomedicinskt avfall kan hanteras korrekt genom att säkerställa ordentlig källsortering direkt vid källan, använda rätt typ av förpackning (läckagesäker, stickskyddad och inte känslig för nedbrytning av rengöringsmedel om förpackningen återanvänds), tillämpa korrekt färgkodning, säkerställa trygg intern transport av avfallet inom arbetsplatsen (för att minimera personalens exponering), utse särskilda lagringsutrymmen samt se till att avfallet kasseras på ett säkert sätt.
Biomedicinskt avfall kan kasseras genom förbränning eller genom dekontaminering med ånga under tryck i en autoklav. Sopnedkast får aldrig användas för transport eller bortskaffande av biomedicinskt avfall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online