
Privata brunnar ingår inte i offentliga vattenförsörjningssystem och är till stor del oreglerade i Texas. Vattenkällor på privat mark förekommer i två former – ytvatten och grundvatten – och de styrs av helt olika regelverk. En brunn som används för kommunell vattenförsörjning omfattas däremot av många bestämmelser gällande borrningsdjup, grundvattennivå och provtagning. Offentliga brunnar måste dessutom borras av en licensierad entreprenör som är skyldig att följa en rad stränga föreskrifter.
Ytvatten tillhör delstaten och får endast användas av en markägare med statens tillstånd. Grundvatten styrs däremot av den så kallade hävderegeln ("rule of capture"), som i grunden innebär att en markägare inte bara har rätt till den mark han eller hon äger, utan även till allt som finns under den – inklusive vattnet. En privat markägare kan alltså pumpa upp vatten ur marken oavsett vilken effekt det kan ha på omgivande markägare och deras brunnar.
Utifrån den allmänna rättsprincipen om absolut äganderätt har en privat markägare rätt att använda eller sälja allt det vatten han eller hon kan utvinna från sin egen mark. Utgångspunkten är att allt grundvatten räknas som sipprande vatten, till skillnad från vatten som kommer från underjordiska floder. Om det inte kan bevisas att vattnet härrör från en underjordisk flod har rätten till absolut äganderätt upprepade gånger bekräftats av både domstolar och lagstiftare i Texas.
Enligt texaslagstiftningen kan en markägare söka juridisk ersättning för intrång i sina vattenrättigheter i fem situationer:
Texas lagstiftande församling inrättade år 1949 särskilda vattenvårdsdistrikt som befogenheter att utfärda regler för att bevara och skydda underjordiska vattenkällor.
En brunn klassificeras som kommunal när den levererar vatten till 15 eller flera anslutningar. Dessa brunnar regleras av Texas Commission on Environmental Quality (TCEQ). Bland de kriterier kommissionen fastställt finns villkoren som måste uppfyllas för att få etablera ett offentligt system, krav på drift och rapportering, regler kring kundtjänstpolicyn, vilka områden som ska försörjas, vattentaxor samt rapporteringskrav. Kommissionen har även tillsyn över själva vattenkällan, alla anslutningsledningar och utrustning samt – i slutänden – säkerheten hos det vatten som levereras till konsumenterna.
Även om TCEQ ansvarar för nästan alla aspekter av byggande, underhåll och leverans av säkert dricksvatten inom kommunala system, är det den federala miljöskyddsmyndigheten EPA som fastställer de kvalitetsstandarder som vattnet måste uppfylla för att klassas som drickbart, samt de provtagningsmetoder som ska användas för att efterleva federala bestämmelser.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online