Höghöjd räknas oftast som höjder över cirka 1 600 meter (5 200 fot), men de allvarligaste problemen uppstår vanligtvis först över cirka 2 100 meter (7 000 fot). Precis som i så många andra situationer gäller att "en uns förebyggande åtgärd är värd ett pund botemedel". Se därför till att vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder redan när du planerar en resa till höga höjder.
Höjdsjuka beror inte primärt på att luften innehåller mindre syre, utan på att mindre syre hinner passera genom lungorna ut i blodet. Orsaken är det lägre lufttrycket, som på över 2 400 meters höjd kan vara upp till 40 procent lägre än vid havsnivå. Enligt en studie från Altitude Research drabbades 44 procent av dem som reste över 3 000 meter – en typisk höjd för många skidorter – av höjdsjuka.
Svår höjdsjuka kan leda till lungödem (vätska i lungorna) eller hjärnödem (vätska i hjärnan), tillstånd som båda kan bli livshotande. Mildare symtom inkluderar huvudvärk, illamående och trötthet.
Hypotermi och frostskador är två av de största riskerna på hög höjd. Temperaturen sjunker cirka 1,7 grader Celsius per 300 höjdmeter, och vinden spelar dessutom en viktig roll eftersom vindkyleffekten snabbt sänker den upplevda temperaturen.
Den normala kroppstemperaturen är 37 grader. Hypotermi börjar utvecklas när kroppstemperaturen sjunker under 35 grader, med tecken som frossbrytningar, kalla och vita extremiteter, sluddrigt tal och förvirring. Utmattning och skador är de vanligaste orsakerna. Frostskador kan uppstå när temperaturen faller under cirka minus 4 grader, och de är ofta svåra att upptäcka i tid på grund av den domning som följer med. Varm, vindtät klädsel är ditt bästa skydd.
Ju högre upp du kommer, desto tunnare blir atmosfären och desto sämre skydd erbjuder den mot solens UV-strålar jämfört med havsnivå. De lägre temperaturerna tillsammans med det sämre UV-skyddet bildar en bedrägligt farlig kombination – du fryser samtidigt som solen bränner huden.
För varje 300 höjdmeter ökar solstrålningens intensitet med cirka 4 procent. Strålarna reflekteras dessutom mot snön, vilket förvärrar situationen ytterligare. Använd alltid solskydd på exponerad hud – även när det är molnigt är risken för solbränna extremt hög. Bär en hatt med nackskydd och solglasögon med UV-filter.
Enligt High Altitude Living orsakar vätskebrist fler sjukdomstillstånd än syrebrist på lägre till medelhög höjd. Symtomen på uttorkning liknar dem vid höjdsjuka: utebliven svettning, yrsel och illamående.
På cirka 1 800 meters höjd förlorar du via andning och svettning dubbelt så mycket vätska som vid havsnivå. Lufttrycket är dessutom lägre på höjden, vilket innebär att vatten avdunstar snabbare från hud och lungor. Även luftfuktigheten är lägre, vilket ytterligare påskyndar avdunstningen. Ta därför med dig dubbelt så mycket vatten som du skulle behöva på låg höjd när du vandrar i höga terränger.
Ge kroppen tid att acklimatisera sig genom att stiga i höjd gradvis, undvik alkohol och tung ansträngning under de första dygnen på höjden, drick rikligt med vatten och lyssna på kroppens signaler. Sök vård om symtomen förvärras eller inte lindras efter vila.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online