Många olika spindelarter trivs i Arizonas öknar. De flesta av dem är helt ofarliga för människor, men två arter kan orsaka skada: svart änka och den arizoniska bruna eremitspindeln. Båda har gift som kan ge allt från lindriga till allvarliga symtom. Spindlar biter dock i regel bara som en försvarsmekanism – när de känner sig hotade eller blir skrämda.
Taranteln är den vanligaste spindeln du stöter på i Arizonas öknar. Den har en pälsliknande kropp och kan bli upp till 10 centimeter lång. Trots sitt skrämmande utseende finns inga dokumenterade fall av allvarlig skada efter bett från denna spindel, enligt Jeff Schalau vid University of Arizona. Taranteler reser sig upp på bakbenen som en varning till potentiella fiender. Först när man fortsätter att provocera dem tar de till att bita.
En intressant detalj är att honor kan leva i mer än 30 år, vilket gör dem till några av de längst levande spindlarna.
Den arizoniska bruna eremitspindeln är släkt med den välkända bruna eremitspindeln. Till skillnad från andra spindlar, som har åtta ögon, har eremitarter bara sex ögon som bildar en halvmåneform, enligt University of Arizona. Spindeln lever bland skräp och dött material i öknen, men den kan också hitta vägen in i bostäder. Bett från denna art kan orsaka permanent vävnadsskada om de inte behandlas, så sök alltid vård om du misstänker att du blivit biten.
Den honliga svarta änkan känns igen på sitt tydliga röda timglasmärke på undersidan av bakkroppen. Hanen saknar honans färgteckning och har istället en kaffefärgad eller mörkbrun bakkropp. Honan spinner oregelbundna, klibbiga nät, oftast runt utomhuskranar och krukväxter. Ett bett från en svart änka leder sällan till döden, men du kan drabbas av symtom som illamående och magkramp, enligt Arizona-Sonora Desert Museum.
Trattspindlar bygger trattformade nät för att fånga byten. De förlitar sig på känsliga vibrationer som överförs genom nätet. När spindeln känner av sitt byte rör den sig snabbt ut och drar in fångsten djupt in i nätet. Trattnätet fungerar dessutom som en viktig anpassning: det ger spindeln skydd mot den intensiva hettan under sommarmånaderna.
Jättekrabbspindeln lever i saguaro-kaktusar och bland stenar i öknen. Den kan ha ett benutsträck på upp till cirka 6 centimeter och förflyttar sig sidledes, precis som en krabba. Nära bostäder plattar den ut sig i springor och väntar till natten för att jaga byten.
Labyrintspindeln bygger sitt nät bland fikonkaktusar. Nätet är oordnat och innehåller skräp där spindeln kan gömma sig. Den jagar byten som lockas av kaktens frukter.
Den gröna lofspindeln förlitar sig däremot inte på något nät för att fånga byten. Istället använder den sitt gröna kamouflage för att smälta in bland kaktusar och ligga i bakhåll för intet ont anande offer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online