
En farlig byggnad kallas ofta för ett hälso- och säkerhetsfarligt hus eller en riskbyggnad. Begreppet används om byggnader som bedöms vara olämpliga eller direkt farliga att vistas i på grund av allvarliga skador, konstruktionsfel, säkerhetsrisker eller miljöföroreningar. Sådana byggnader utgör hot mot både de som bor eller arbetar i dem, allmänheten och den omgivande miljön.
Det finns flera olika benämningar som används beroende på sammanhang och orsak till risken:
En byggnad kan bli farlig av flera olika anledningar. Vanliga orsaker är:
Synliga varningssignaler inkluderar spruckna eller lutande väggar, sjunkande golv, fällande puts, rostande balkar, ihållande fuktlukt samt elsystem som inte uppfyller gällande krav. Om flera av dessa tecken förekommer samtidigt bör en sakkunnig, till exempel en byggkonstruktör eller byggnadsantikvarie, kontaktas för en riskbedömning.
I Sverige är det kommunen, via byggnadsnämnden, som ansvarar för tillsynen av byggnaders säkerhet. Om en byggnad bedöms utgöra en fara för människors hälsa eller säkerhet kan kommunen kräva åtgärder, utfärda ett rivnings- eller ombyggnadsbeslut eller i akuta fall stänga av byggnaden helt. Fastighetsägaren har enligt plan- och bygglagen (PBL) ett eget ansvar för att byggnaden hålls i ett säkert och funktionellt skick.
Sammanfattningsvis används begreppen farlig byggnad, riskbyggnad, hälsofarligt hus och rivningsobjekt ofta synonymt – men gemensamt för dem alla är att byggnaden utgör en verklig risk och behöver åtgärdas snarast.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online