Hår växer från folliklar i hårbotten (~100 000 strån, ~100 tappar/dag). Tillväxt 0,6–1,2 cm/månad, livslängd 2–6 år. Näring, hormoner, miljö påverkar hårdhet.
Antal och storlek på folliklar bestämmer täthet. Flere folliklar = tätare hår. Blonder har flest strån (men tunnare), sedan brunetter, sedan rödhåriga. Individuell variation är stor.
Rakt, vågigt, krulligt beror på follikelform. Kemiska behandlingar påverkar strånen tillfälligt; näring/livsstil/trauma (t.ex. kemoterapi) kan ändra follikeln permanent – förklarar varför hår efter kemoterapi kan komma tillbaka med annan färg/textur.
Talgkörtlar producerar olja som skyddar hår. Överskott = fettig hår; övertvätt = torrt hår. Etniska skillnader: afrikanskt hår har mer talg men oljan fördelas dåligt p.g.a. tätt krullning – mer benäget för brott. Krulligt hår är generellt grövre och mindre mjukt.
Värme, friktion (kamming vått hår), kemikalier, strama frisyrer (ponytail, flätor), hård borstning skadar kutikulan. Resultat: matt, torrt, statiskt hår → mer produkter → värre cirkel. Känslomässig stress kan driva till övervård.
Akut stress (flykt/kamp) stänger av matsmältning/immunsystem, höjer puls/blodtryck. Kronisk stress = konstant varningssignal → kroppen prioriterar kris över tillväxt/återhållning → håret blir sprött, brottsbenäget.
Hårbrott kan signalera mediciner, hormonella förändringar (graviditet, p-piller), diabetes, sköldkörtelproblem. Dokumentera uppkomst, varaktighet, lokalisation, mängd – hjälper läkare diagnostisera. Behandla håret respektfullt som en markör på inre hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online