Mentalvårdsexperter beskriver paranoia som ett tillstånd där en person blir överdrivet misstänksam utifrån grundlösa eller obefogade rädslor. Paranoida individer fruktar att något dåligt händer dem och tror att det finns människor som försöker skada dem. Misstankar som uppstår ur tidigare erfarenheter eller av det man lärt sig om andras upplevelser är dock normala och utgör inte paranoia. Paranoia kan variera från lindrig till svår, och svåra tillstånd kan göra individen helt oförmögen att klara av sitt vardagliga liv.
Arvets roll vid paranoid störning, eller risken för att utveckla en sådan, är inte helt känd eftersom forskningen på området är begränsad. Forskare har inte kunnat påvisa någon ökad risk för schizofreni eller depression hos personer med paranoid störning i släkten. Det finns dock belägg för en genetisk benägenhet till paranoida symtom vid schizofreni. Studier visar att om en enäggstvilling med schizofreni uppvisar paranoida symtom, gör den andra tvillingen det oftast också. Enligt en annan studie är personer med släktingar som lider av schizofreni mer benägna att utveckla paranoida störningar än befolkningen i allmänhet.
Droger som kokain, marijuana, amfetaminer, PCP och LSD kan framkalla symtom på paranoidt tänkande eller beteende. Enligt den amerikanska National Library of Medicine kan marijuana utlösa akut paranoia, medan PCP kan orsaka paranoia vid stora doser. Dessa droger kan dessutom förvärra symtomen vid allvarliga psykiska tillstånd, exempelvis den paranoia som kan förekomma vid schizofreni.
En hög förekomst av paranoia har påvisats hos krigsfångar, invandrare och personer som utsatts för extrem stress. Vissa människor kan, när de hamnar i situationer de upplever som mycket påfrestande, utveckla en intensiv form av paranoia som kallas akut paranoia. Dessa personer lider av vanföreställningar som kan bestå i flera månader. Förutom att stress i sig kan vara en orsak kan den också fungera som en utlösande faktor hos personer med underliggande hjärndysfunktion eller störningar i informationsbearbetningen.
Negativa känslor som irritation, frustration, ångest och depression kan utlösa paranoida tankar, enligt Institute of Psychiatry vid King's College London. Det är helt mänskligt att vilja förstå vad som händer inom och omkring en själv. Men när en person mår dåligt ser han ofta bara negativa förklaringar till sina problem. Det är inte heller ovanligt att tänka det sämsta om andra, vilket kan leda till att personen tror att allt dåligt i hans liv beror på medvetna handlingar från människorna omkring honom. Han drar slutsatser utan att noggrant väga alla alternativ. Som en följd av detta överdriver han hoten mot sig själv och oroar sig mer än vad som är rimligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online