Dr. Jerrold Rosenbaum och Dr. Mark Pollack, författare till boken "Panic Disorders and Its Treatment", beskriver att sambandet mellan paniksyndrom och alkoholmissbruk förstärks av de panik- och ångestattacker som många upplever under alkoholdetox. Ångest är ett vanligt förekommande problem i samband med avgiftning och andra former av abstinens, och den kan även sammanfalla med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), fobier och paniksyndrom. Här går vi igenom de olika delarna av denna alkoholinducerade psykiatriska störning.
Att bryta en ovana är svårt, men att ta sig ur ett beroende är betydligt svårare. Människor som söker hjälp för att lämna ett skadligt alkoholberoende behöver därför ofta en längre återhämtningsperiod. Eftersom alkoholdetox innebär ett plötsligt stopp i alkoholkonsumtionen drabbas den som är beroende av kraftfulla abstinensbesvär – som kräkningar, illamående, darrningar, hallucinationer, extrem ångest och panikattacker. Dessa besvär ligger till grund för den starka kopplingen mellan alkoholism och paniksyndrom.
Den höga nivå av ångest och sömnlöshet som abstinens från alkohol medför kan i sig utvecklas till paniksyndrom. Paniksyndrom är en form av ångestsyndrom som kännetecknas av oväntade panikattacker. En person som har tydliga symtom på panikattacker och som upprepade gånger uppfyller minst ett av kriterierna i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) kan få diagnosen paniksyndrom. Behandlingen består vanligen av långtidsmedicinering i kombination med psykiatrisk terapi.
Även om måttlig alkoholkonsumtion accepteras i sociala sammanhang missförstår vissa idén om att ha roligt när man dricker och använder i stället alkohol för att hantera stressiga situationer. Personer med ångestsyndrom tenderar att använda alkohol som en form av självmedicinering för att dämpa ångest och stress. De flesta förväntar sig lättnad efter att ha druckit, men i verkligheten ökar alkoholen bara lidandet. Enligt flera psykiska hälsostudier orsakar eller förvärrar alkoholanvändning ångestsymtom. Detta blir tydligt vid upprepad konsumtion varje gång ångest känns – vilket kan leda till missbruk, ett behov av att sluta dricka, och därmed abstinensbesvär som i sin tur innebär ytterligare ångest och oro.
Hypotesen att alkoholabstinens kan utlösa panik betraktas från flera olika perspektiv. Vissa experter menar att alkoholanvändning inte påverkar diagnosen paniksyndrom nämnvärt. Det är dock tydligt att alkoholabstinens – tekniskt sett en baksmälla – ofta leder till agitation, ångest och panikattacker, eftersom personen samtidigt brottas med begäret att dricka och behovet att sluta med det problematiska drickandet.
Även om det saknas entydiga bevis för vad som orsakar vad är det avgörande att både alkoholdetox och behandling av paniksyndrom sker under professionell ledning. Den som genomgår alkoholdetox bör ingå i ett heltäckande avgiftnings- och återhämtningsprogram för att undvika negativa biverkningar. Samtalsterapi har visat sig effektivt för att ge stöd och förstärkning åt den som återhämtar sig. Rådgivare, psykologer och psykiatriker har med framgång handledt både alkoholdetox och terapi vid paniksyndrom. Att lösa de underliggande problem som bidrar till både alkoholberoende och ångest leder till ett mer framgångsrikt detoxprogram och en bättre psykologisk insats. Det är därför viktigt att hitta en verkligen kunnig kliniker som kan arbeta med ett tvärvetenskapligt och helhetstäckande upplägg för behandling av både paniksyndrom och substansmissbruk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online