Paranoid schizofreni är en form av schizofreni som kännetecknas av vanföreställningar eller hörselhallucinationer, oftast av förföljande eller storhetspräglat slag. Dessa vanföreställningar kan hos vissa personer öka risken för våldsamt eller självmordsbenäget beteende. När vanföreställningarna blir akuta och åtföljs av intensiv ilska, ångest eller rädsla kan personen löpa större risk att skada sig själv eller andra.
Sjukhusvård kan då behövas för att trygga personens och omgivningens säkerhet medan medicineringen justeras. Den intensiva terapi som ges i sjukhusmiljö kan bidra till emotionell stabilitet, minska ångesten, förstärka verklighetsförankringen och dämpa vanföreställningarna.
Kom dock ihåg att tvångsvård alltid är en sista utväg – aldrig det första valet. De flesta amerikanska delstater har lagar som begränsar hur länge en person får vårdas mot sin vilja. Dessutom brukar vården bli längre och mer effektiv om personen själv samtycker till att läggas in frivilligt.
Prata med personen. Om möjligt, ta även kontakt med hens psykiater, kurator, terapeut eller läkare. Inkludera gärna personen i samtalen med vårdgivarna för att minska risken för vanföreställningar kring vad som sägs. Avgör tillsammans med en professionell om sjukhusvård är motiverad, och försök uppnå en gemensam uppfattning om att personen skulle må bättre av vård. Fråga också vårdgivaren vilka sjukhus hen rekommenderar.
Dämpa personens rädslor. Fokusera på de konkreta fördelarna, till exempel att hen får medicinsk övervakning medan medicineringen justeras, samt att ångest och psykiskt lidande kan lindras.
Förklara hur utskrivning fungerar. Vid frivillig vård kan personen själv begära att bli utskriven. Lagarna skiljer sig mellan delstater, men sjukhuset måste normalt släppa personen inom 2 till 7 dagar om hen inte utgör fara för sig själv eller andra.
Berätta om de lagar som skyddar hen. Personen kan begära utskrivning även om personalen anser att hen utgör en risk. Gör klart att hen kommer att släppas så länge hen inte riskerar att skada sig själv eller någon annan.
Försök få personens muntliga samtycke till att frivilligt bli intagen på sjukhus.
En person med paranoid schizofreni kan ofta motstå sjukhusvård, även när den är nödvändig. Konsultera i så fall hens vårdgivare. Om en legitimerad vårdgivare bedömer att risken motiverar ofrivillig vård, överlåt processen till hen. I de flesta delstater krävs att legitimerade yrkesverksamma anmäler till rätt myndigheter när de kliniskt bedömer att en person riskerar att skada sig själv eller andra.
Förbered dig på att eventuellt vittna i domstol. Du kan komma att kallas för att lämna uppgifter om personens riskbeteende. De flesta delstater kräver en rättslig prövning inom 24 till 48 timmar efter en ofrivillig intagning för att fastställa att personen utgör fara för sig själv eller andra.
Ring 911 (i Sverige motsvarar det nödnumret 112) om personen uppenbart behöver läggas in på sjukhus omedelbart.
Vid frivillig vård kan det vara klokt att kontakta personens sjukförsäkringsbolag i förväg. Fråga om försäkringen täcker både frivillig och ofrivillig vård, om förhandsauktorisering krävs och om det finns andra begränsningar, exempelvis vilka sjukhus som gäller.
Du kan försöka påverka var personen tas emot vid en tvångsintagning, men oftast kör polisen hen till närmaste psykiatriska sjukhus med lediga platser. Har du redan försäkringsinformationen kan du dock be polisen att ta personen till ett särskilt sjukhus.
Oavsett om personen intas frivilligt eller mot sin vilja kan du hjälpa till med packningen. Hen behöver kläder samt hygien- och personvårdsartiklar. Andra användbara saker är legitimation, försäkringsuppgifter och läsning.
Hjälp personen att ordna praktiska frågor för en frånvaro på upp till 10 dagar: informera arbetsgivaren om sjukhusvistelsen och se till att det finns lösningar för barn och husdjur.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online