Så lever du med någon som har schizofreni

Att leva tillsammans med en person som har schizofreni kan kännas överväldigande. Men med rätt kunskap och förberedelser kan du bli ett starkt och tryggt stöd för din vän eller närstående – och hjälpa personen att behålla en så bra livskvalitet som möjligt. Här går vi igenom vad du behöver veta och hur du praktiskt taget kan hjälpa till i vardagen.

Så stöttar du en närstående med schizofreni

1. Utbilda dig om sjukdomen

Börja med att lära dig vad schizofreni faktiskt är. I en hjärna som drabbats av schizofreni fungerar inte kommunikationen mellan nervcellerna som den ska. Hjärnan består av miljarder nervceller, och varje cell har utskott som skickar och tar emot signaler från andra celler. Dessa utskott frisätter kemiska ämnen, så kallade neurotransmittorer, som överför budskap från en nervcells ände till en annan cells kropp. Vid schizofreni är denna process störd, vilket ligger bakom många av sjukdomens symtom.

2. Forska vidare på egen hand

Ju mer du vet om tillståndet, desto mer förståelse, medkänsla och tålamod kommer du att ha. Det finns många bra böcker och en mängd tillförlitlig information på nätet. I boken The Broken Brain: The Biological Revolution in Psychiatry skriver doktor Nancy Andreasen: "Den aktuella forskningen om orsakerna till schizofreni är ett mosaikverk. Det är helt tydligt att flera faktorer är inblandade. Dessa inkluderar förändringar i hjärnans kemi, förändringar i hjärnans struktur samt genetiska faktorer."

3. Förstå vad du har att göra med

I boken Schizophrenia: Straight Talk for Family and Friends beskriver Maryellen Walsh att schizofreni ofta utvecklas så gradvis att familjen – och till och med den drabbade själv – kan gå länge utan att inse att något är fel. Lär dig känna igen de olika symtombilderna.

Ett långsamt förlopp innebär att symtomen byggs upp successivt, vilket kan men inte måste leda till ett akut psykotiskt tillstånd. Ett akut anfall är kort men intensivt och kännetecknas av hallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar och en förändrad självupplevelse. Ibland har sjukdomen däremot en plötslig debut, där dramatiska beteendeförändringar sker på bara några veckor eller till och med några dagar. En plötslig debut leder oftast till ett akut anfall. Dessa episoder kan komma sporadiskt eller pågå hela livet, och de kan göra vardagen tillsammans med en schizofren person extra krävande.

4. Hjälp personen att hålla sig till medicineringen

Det kan ta lång tid att hitta rätt kombination av läkemedel, men med rätt medicin som tas enligt ordination kan symtomen hållas i schack. Det är vanligt att man tror att medicinen inte längre behövs när symtomen försvinner – men det stämmer inte. Att fortsätta medicineringen är avgörande för att förhindra återfall. Du kan hjälpa till genom att påminna din vän eller närstående om att inte missa någon dos, och genom att uppmuntra regelbundna kontakter med vårdpersonal.