Vilka är de möjliga orsakerna till schizofreni?

Schizofreni är en sällsynt men skrämmande hjärnsjukdom. Enligt det amerikanska institutet National Institute of Mental Health (NIMH) drabbar denna kroniska och allvarliga psykiska sjukdom endast cirka 1 procent av den amerikanska befolkningen. Den exakta orsaken till schizofreni är fortfarande oklar, men både miljöfaktorer och genetiska faktorer tycks spela en roll i sjukdomens utveckling.

Symtom

Människor med schizofreni kan lida av hallucinationer och se eller höra saker som inte finns på riktigt. Ofta är dessa imaginära röster av ett befallande slag.

Personer med schizofreni kan också bli paranoida och rädda för att andra människor kan läsa eller styra deras tankar och konspirera emot dem.

Schizofreni kan orsaka kraftig oro, rädsla och en tendens till tillbakadragenhet. Dessa reaktioner gör det ofta svårt för den drabbade att behålla ett arbete eller att ta hand om sig själv på ett fungerande sätt.

Ärftlighet

Även om schizofreni förekommer hos 1 procent av den totala befolkningen ökar risken att insjukna till 10 procent om en person har en släkting i första hand (förälder eller syskon) som lider av sjukdomen. En enäggstvilling till en person med schizofreni har ungefär 50 procents risk att själv utveckla sjukdomen.

Problem under fosterutvecklingen

Information från Mayo Clinic visar att exponering för ohälsosamma förhållanden under fostertiden, exempelvis virusinfektioner eller undernäring, kan lägga grunden för schizofreni senare i livet.

Äldre föräldrar

Enligt Mayo Clinic är sannolikheten för schizofreni större hos personer som fötts av äldre föräldrar.

Störd hjärnkemi

Ett fel i hjärnans komplexa och sammanhängande kemiska reaktioner kopplade till signalsubstanser – ämnen som gör att hjärnceller kan kommunicera med varandra – kan bidra till utvecklingen av schizofreni.

Subtila skillnader i hjärnan

Hjärnor hos personer med schizofreni ser något annorlunda ut jämfört med hos psykiskt friska människor. Hos vissa patienter är de vätskefyllda hålrummen i mitten av hjärnan större än normalt, och vissa delar av hjärnan kan uppvisa högre eller lägre metabol aktivitet.

Enligt NIMH antyder en teori att problem under hjärnans tidiga utveckling ledde till defekta nervförbindelser som förblir vilande fram till puberteten. Eftersom puberteten är en period då stora förändringar sker i hjärnan kan dessa förändringar utlösa symtom på psykos.

Andra möjliga riskfaktorer

Mayo Clinic listar även extrem stress samt användning av sinnesstämningspåverkande droger under tonåren som faktorer som möjligen kan spela en roll i utvecklingen av schizofreni.