Schizofreni är en allvarlig och funktionsnedsättande psykisk sjukdom, och paranoid schizofreni är en av dess undergrupper. Sjukdomen kännetecknas främst av vanföreställningar och hörselhallucinationer, där personen ofta upplever att andra vill skada eller förfölja hen. Trots sjukdomens svårighetsgrad kan många som lider av paranoid schizofreni leva relativt funktionella liv med rätt behandling och stöd.
Enligt DSM-IV, den diagnostiska manualen för psykiska störningar, är kriteriet för diagnosen "en besatthet av en eller flera vanföreställningar eller frekventa hörselhallucinationer". Typiska symtom inkluderar vanföreställningar, hallucinationer samt förvrängda tanke- och språkprocesser.
Paranoid schizofreni debuterar oftast i sena tonåren eller under 20-årsåldern. Personer med schizofreni i släkten har cirka tio gånger större risk att utveckla sjukdomen jämfört med de utan ärftlig belastning.
Paranoid schizofreni kan behandlas med läkemedel, psykoterapi, vård på sjukhus eller EKT (elektrokonvulsiv terapi), där en svag elektrisk ström används för att stimulera hjärnan. Dessa behandlingsformer kombineras ofta med varandra för att uppnå bästa möjliga resultat.
De vanligaste läkemedlen vid paranoid schizofreni tillhör gruppen antipsykotika. Utöver dessa kan antidepressiva medel, ångestdämpande läkemedel och stämningsstabiliserare också användas för att kontrollera symtom som hallucinationer och vanföreställningar. Läkemedlen påverkar ofta överföringen av signalsubstanser i hjärnan. Exempel på preparat som används vid schizofreni är Seroquel (kvetiapin), Thorazine (klorpromazin) och Haldol (haloperidol).
Både patienten och hela familjen kan involveras i den psykoterapeutiska behandlingen. Patienten lär sig hantera sin sjukdom genom beteendemodifiering, medan familjen får vägledning i hur de kan bygga ett starkt stödsystem runt patienten. Kunskap är nyckeln för båda parter. Psykoterapi hjälper patienten och anhöriga att förstå sjukdomens utveckling, träna sociala färdigheter och yrkeskunskaper samt få realistiska förväntningar på vardagslivet.
I svåra fall kan sjukhusvård vara nödvändig. Patienten får då dygnetruntvård av legitimerad personal, och vården kan även omfatta läkemedelsbehandling och psykoterapi under vistelsen. Sjukhusvistelsen kan vara kort- eller långvarig beroende på patientens behov. Syftet är framför allt att säkerställa att patienten inte skadar sig själv eller andra.
Elektrokonvulsiv terapi innebär att elektriska strömmar skickas till hjärnan. Under behandlingen kan patienten uppleva kramper eller reaktioner som liknar krampanfall. Metoden anses vara ett snabbt och mycket effektivt sätt att behandla schizofreni. EKT ges vanligtvis tre gånger per vecka under två till fyra veckor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online