Schizofreni och dissociativ identitetsstörning: likheter och skillnader

Vad har schizofreni och dissociativ identitetsstörning gemensamt?

Schizofreni och dissociativ identitetsstörning (DIS) är båda allvarliga psykiska sjukdomar som kan orsaka betydande förändringar i en persons tankar, känslor och beteende. Trots flera likheter finns det dock viktiga skillnader mellan de två tillstånden. I den här artikeln går vi igenom vad som förenar diagnoserna – och vad som skiljer dem åt.

Likheter

Både schizofreni och DIS kan orsaka:

• Hallucinationer (att se, höra eller känna saker som inte finns där)
• Vanföreställningar (fasta falska övertygelser som inte bygger på verkligheten)
• Desorganiserat tal
• Desorganiserat beteende
• Nedsatt social funktion
• Svårigheter med koncentration och minne
• Apati (brist på motivation eller intresse för aktiviteter)

Båda tillstånden tros bero på en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Schizofreni är vanligare bland personer som har sjukdomen i släkten, och risken ökar även hos dem som har upplevt trauma eller övergrepp. Dissociativ identitetsstörning tros i sin tur utvecklas till följd av svåra trauman under barndomen, exempelvis fysiskt eller sexuellt våld.

Båda sjukdomarna kan behandlas med läkemedel och psykoterapi. Medicinering kan hjälpa till att lindra symptomen, medan psykoterapi ger personen verktyg att hantera vardagen och de utmaningar som ett liv med psykisk ohälsa innebär.

Skillnader

Den största skillnaden är att personer med DIS har flera olika identiteter, något som inte förekommer vid schizofreni. En person med dissociativ identitetsstörning kan växla mellan olika personligheter, där var och en har sina egna unika tankar, känslor och minnen. Personer med schizofreni kan däremot uppleva hallucinationer och vanföreställningar, men de har aldrig flera separata personligheter.

En annan skillnad gäller medvetenheten om sitt eget tillstånd. Personer med schizofreni är ofta inte medvetna om att de hallucinerar eller lider av vanföreställningar, utan kan uppleva sina tankar och känslor som helt verkliga. Personer med DIS brukar däremot ha viss insikt om sina olika identiteter och kan i många fall påverka vilken identitet som är aktiv vid ett visst tillfälle.

Schizofreni är dessutom vanligare än DIS. Cirka 1 procent av befolkningen drabbas av schizofreni under livet, medan dissociativ identitetsstörning är betydligt ovanligare.

Anpassad behandling är avgörande

Det är viktigt att komma ihåg att både schizofreni och dissociativ identitetsstörning är komplexa tillstånd och att det inte finns en enskild behandling som passar alla. Den bästa vården planeras alltid utifrån den enskilda personens behov och förutsättningar. Misstänker du att du själv eller någon närstående lider av något av dessa tillstånd bör du kontakta vården, exempelvis en psykiatrisk mottagning, för utredning och stöd.