
De flesta sjukhusakutmottagningar använder idag ett femgradigt triagesystem för att prioritera patienter efter allvarlighetsgrad. Systemet bygger på fem klassificeringar: icke-brådskande, mindre brådskande, brådskande, akut och återupplivning. Triagemetodiken har successivt utvecklats – från två nivåer till tre, därefter fyra och numera fem.
Det femgradiga systemet har visat sig vara det som bäst förebygger förbisedda skador och olyckliga dödsfall på akuten. Även om sjuksköterskor måste vara välutbildade för att kunna bedöma patienter korrekt, innebär förmågan att göra det snabbt och träffsäkert att liv räddas varje dag.
Nivå 5-patienter kräver minst vård enligt akutsjukvårdens protokoll. Det rör sig om patienter som sjuksköterskan bedömer behöver liten eller ingen behandling alls. Om någon åtgärd ändå behövs kan den vanligtvis ges genom muntlig ordination eller en enkel vårdplan, utan medicinering eller vidare kontakt. Enligt Nurse.com behöver nivå 5-patienter inga av sjukhusets resurser överhuvudtaget.
Nivå 4-patienter kräver högst en av sjukhusets resurser. De behöver vanligtvis enklare behandling, exempelvis ett läkemedelsrecept eller en laboratorieanalys, och klassificeras som "icke-brådskande".
Tidskriften Dimensions of Critical Care Nursing ger följande exempel på en nivå 4-patient: En 30-årig kvinna kommer till akuten med en vrickad fot. Det finns svullnad, men foten är inte deformerad och hon kan belasta den. Hennes behandling består av en röntgenundersökning, bandagering och kryckor.
Nivå 3-patienter beskrivs som "brådskande" och kräver minst två av sjukhusets resurser, såsom laboratorieprover, EKG, suturering, intravenös vätska eller specialistkonsultation. Enligt Nurses.com klassificeras mellan 30 och 40 procent av alla akutbesök som nivå 3.
Ett exempel från Dimensions of Critical Care Nursing: En ung vuxen patient kommer till akuten med buksmärtor, ömhet i buken och illamående. Patienten behöver intravenös vätska, eventuellt en röntgenundersökning samt blodprover. Eftersom mer än två av sjukhusets resurser krävs klassificeras patienten som nivå 3.
Nivå 2-patienter klassificeras som "akuta". Medan nivå 3 till 5 bedöms utifrån hur många av sjukhusets resurser patienten behöver, avgörs nivå 1 och 2 i stället utifrån patientens mentala status och kliniska stabilitet.
Nivå 2-patienter är instabila; deras vitala parametrar är påverkade, och om de inte behandlas kommer deras tillstånd att försämras snabbt.
Nivå 1-patienter behöver omedelbar återupplivning och utgör de allvarligaste fallen i det femgradiga triageprotokollet. Dessa patienter befinner sig i livshotande situationer och riskerar att dö om de inte får akutvård direkt.
Enligt Nurses.com ställer man sig en enkel fråga när man ska avgöra om en patient tillhör nivå 1: Kan den här patienten vänta? Om svaret är nej klassificeras patienten som nivå 1 och ska genast tas om hand.
Det femgradiga triagesystemet ger akutsjukvården en tydlig och enhetlig struktur för att prioritera rätt patient vid rätt tidpunkt. Genom att kombinera bedömning av resursbehov med patientens kliniska stabilitet minskar risken för att allvarligt sjuka personer förbises – vilket i slutändan räddar liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online