Triage innebär att patienter sorteras och prioriteras utifrån skadornas allvarlighetsgrad, exempelvis efter stridsskador, naturkatastrofer eller andra akuta händelser. Syftet med triage är att de mest kritiskt skadade patienterna får vård först, i en ordning som styrs av akut behov snarare än av ankomsttid.
När en patient anländer till akutmottagningen placeras hen antingen i kö för handläggning eller förs direkt till ett observationsrum, beroende på skadans allvarlighetsgrad. Triagesköterskan noterar patientens namn och genomför, om möjligt, en identitetskontroll.
Registreringen är en viktig del av processen, särskilt i krigs- och katastrofsituationer, eftersom den möjliggör en korrekt förteckning över de skadade. Efter registreringen samlar sköterskan, om patienten själv kan berätta, in information om skadans orsak och karaktär samt bedömer den kliniska akutgraden. Hela denna process tar vanligtvis mellan två och fem minuter.
Efter att skadorna dokumenterats mäter sköterskan patientens vitalparametrar innan läkaren undersöker patienten. Även om sköterskan inte ställer någon diagnos behöver hen mäta temperatur, blodtryck samt längd och vikt för att kunna bidra till en korrekt bedömning av patientens behandling.
I situationer som inte rör katastrofhjälp behövs även patientens försäkringsuppgifter, om sådana finns tillgängliga. Dessa används för att fakturera försäkringsbolaget för de vårdtjänster som lämnas samt för att säkerställa att patienten har giltig försäkringstäckning.
I icke-akuta situationer ska sköterskan lämna in behandlingsordinationer till rätt läkare så att patienten får korrekt vård. Läkarordinationen är ett dokument som sammanfattar all information som sköterskan samlade in under triageproceduren, vilket underlättar läkarens fortsatta behandling av patienten.
Om situationen är akut och patienten befinner sig i kritiskt tillstånd informerar sköterskan istället läkaren direkt, så att livsviktig vård kan påbörjas utan dröjsmål.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online