
Förkortningar används flitigt inom sjukvården. Sjuksköterskor som dokumenterar information om sina patienter använder dem för att kommunicera med kollegor, och läkare tar hjälp av dem när de skriver ut medicinska ordinationer eller patientjournaler. Vissa förkortningar är enkla förkortningar av svenska eller engelska ord, som "CS" för kejsarsnitt, medan andra härstammar från gamla latinska fraser – till exempel "HS" ("hora somni"), vilket betyder "vid läggdags".
Det finns tre huvudsakliga skäl till varför förkortningar är hjälpsamma och nödvändiga inom sjukvården – samt ett skäl till varför de ibland snarare skapar problem.
Dokumentation är avgörande inom sjukvården, och vid anteckningar om en patient kan det röra sig om enorma mängder information. Förkortningar sparar tid för hela vårdpersonalen. Att exempelvis skriva "CPAP" är betydligt smidigare än "continuous positive airway pressure" (kontinuerligt positivt luftvägstryck). Det gynnar både den som skriver anteckningarna och den som läser dem. Hundratals förkortningar och akronymer kan dessutom behövas när journalen för en enda patient dokumenteras.
Oavsett om det handlar om ett stort stadsjukhus eller en liten landsbygdsklinik betyder förkortningarna samma sak. "WNL" står för "within normal limits" (inom normala gränser) oavsett person, plats eller modersmål. Patienter överförs ofta mellan olika vårdinrättningar, eller begär att sina journaler ska skickas till andra behandlare. I sådana situationer är det ovärderligt med en kommunikationsform som är universell och gemensam för alla.
Förkortningar uppfanns visserligen inte i syfte att bevara sekretess, men de hjälper idag till att skydda den. Eftersom många förkortningar är obegripliga för det otränade ögat kan obehöriga som råkar få syn på en patients anteckningar ändå ha svårt att förstå innehållet. Detta har blivit extra viktigt sedan införandet av HIPAA (Health Insurance Portability and Accountability Act), den amerikanska lagstiftningen som reglerar skyddet av patientuppgifter.
Tyvärr finns det även en baksida. Även om förkortningar gynnar vårdpersonalen genom att spara både tid och pengar, har vissa förkortningar orsakat allvarliga medicinska misstag.
Vissa förkortningar, som "u" för "enhet" (unit) och "cc" för "kubikcentimeter", kan lätt förväxlas med andra medicinska förkortningar. Bokstaven "U" kan till exempel se ut som en nolla i slutet av en siffra, vilket kan leda till ett allvarligt doseringsfel. Den kan också misstolkas som "IV" (intravenös), vilket skulle innebära att läkemedlet ges på helt fel sätt. Denna och andra farliga förkortningar har därför "svartlistats" av Institute for Safe Medication Practices i deras program för rapportering av medicineringsfel (MERP).
Problemet är att många sjuksköterskor och läkare använt dessa förkortningar så länge att gamla vanor är svåra att bryta. Vissa vårdinrättningar har infört sanktioner mot användningen, medan andra inte agerar förrän ett verkligt problem redan har uppstått.
Medicinska förkortningar är ett effektivt verktyg som sparar tid, skapar en gemensam kommunikationsstandard och indirekt skyddar patienternas integritet. Samtidigt krävs medvetenhet om riskerna – särskilt när det gäller förkortningar som kan misstolkas. En god balans mellan effektivitet och patientsäkerhet är därför avgörande inom vården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online