Olyckshändelser med nålstick är ett vanligt problem bland vårdpersonal, exempelvis sjuksköterskor, sjuksköterskor med specialistkompetens och andra medarbetare som regelbundet hanterar vassa föremål i sitt dagliga arbete. Den största faran med nålstick är risken för exponering för blodburna patogener, såsom hepatit C eller hiv. För att hantera detta hot har Occupational Safety and Health Administration (OSHA) – den amerikanska myndigheten för arbetsmiljö och hälsa – fastställt standarder för hur farlig exponering för blodburna patogener ska hanteras.
Med utgångspunkt i den federala lagen Needlestick Safety and Prevention Act från år 2000 etablerade OSHA verkställighetsriktlinjer som hjälper arbetsgivare att förstå hur säkerhetsstandarder ska införas för anställda som riskerar att komma i kontakt med använda nålar i sitt arbete. Standarderna behandlar bland annat vilka försiktighetsåtgärder arbetsgivare är skyldiga att vidta, kraven på rapportering av nålstick, standardiserade rutiner för att förebygga nålsticksskador samt åtgärdsplaner för händelser efter exponering. Även om riktlinjerna tillåter viss anpassning mellan olika arbetsgivare fungerar de som en övergripande standard som styr vilka steg arbetsgivare måste ta för att förebygga nålstick – och hur sådana incidenter ska hanteras när de ändå inträffar.
Enligt OSHA måste en arbetsgivare som rimligen kan förutse risken för nålstick på arbetsplatsen upprätta en förteckning över de anställda eller arbetsuppgifter som kan leda till potentiell exponering för använda nålar. Arbetsgivaren ska därefter identifiera och implementera en policy som kontrollerar denna risk. Under processen måste arbetsgivaren involvera både en säkerhetsansvarig och återkoppling från de arbetstagare som riskerar exponering, för att säkerställa att en rimlig och fungerande preventionsplan tas fram.
OSHA definierar den första försvarslinjen mot blodburna patogener som ”universella försiktighetsåtgärder”. Det innebär åtgärder som isolerar arbetstagaren från potentiella exponeringskällor, exempelvis handskar, skyddsrockar, ansiktsmasker och andra barriärer. Dessutom kräver OSHA att arbetsgivare använder tekniska lösningar, såsom nålfria system för blodprovstagning, indragbara nålar och andra tekniska innovationer som minskar risken för exponering. Arbetsgivaren är skyldig att förse alla potentiellt exponerade anställda med de resurser som behövs för att skydda dem mot blodburna patogener.
Utöver sina nationella protokoll godkänner OSHA även delstatliga planer. Varje delstat har möjlighet att införa egna säkerhetsprotokoll utöver myndighetens allmänna krav, vilket hittills tjugofem delstater har gjort. Dessa säkerhetsplaner finns tillgängliga på OSHA:s webbplats under avsnittet Resurser.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online