Regleringen av vårdgivare och försäkringsbolag genomsyrar i princip alla delar av hälso- och sjukvården i USA idag. Från hur medicinska behandlingar utförs till licensiering av personal och hantering av försäkringsavtal – offentliga regler styr hur verksamheterna ska agera.
Sedan starten på 1930-talet har den organiserade sjukvården och relaterade försäkringsprogram haft en nära koppling till staten. I samband med införandet av Medicare blev relationen ännu starkare, eftersom myndigheterna då började övervaka tillhandahållandet av medicinska tjänster på allvar. Under 1980- och 1990-talen växte regleringarna kraftigt, inte minst genom utökad tillsyn på delstatsnivå.
Både den federala regeringen och delstaterna utövar tillsyn inom hälso- och sjukvården, allt från licensiering av vårdgivare till granskning av försäkringsbolagens bokföring. Myndigheter som CMS (Centers for Medicare & Medicaid Services) och olika delstatliga försäkringstillsyner spelar här centrala roller. Eftersom ett stort antal myndigheter är involverade uppstår överlappande ansvarsområden, vilket skapar en byråkrati som försäkringsbolag och vårdgivare regelbundet måste navigera i.
Ändringar i gällande regelverk rör ofta välfärd och hälsovård, eftersom dessa två områden svarar för de största årliga federala kostnaderna. Beroende på vilket parti som innehar makten görs återkommande försök att minska statsapparatens omfattning eller att sänka kostnaderna för tjänsterna. Förebyggande av bedrägerier är ytterligare en fråga som ofta lyfts fram i samband med regulatoriska reformer, då felpayeringar och oegentligheter kostar systemet miljarder dollar årligen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online