Typer av alkohol i kemin – egenskaper och användningsområden

Alkoholer är organiska föreningar som finns i flera olika former och strukturer. För att en förening ska räknas som en alkohol måste den innehålla en så kallad syre–väte-grupp (–OH), även kallad hydroxylgrupp. Alkoholer klassificeras utifrån var hydroxylgruppen är fäst i molekylen, och denna placering påverkar också ämnets egenskaper. Alla alkoholer är inte avsedda att drickas – vissa är direkt farliga vid förtäring.

Vad kännetecknar en alkohol?

En alkohol bildas när en hydroxylgrupp ersätter en väteatom i ett kolväte. Antalet kolatomer och positionen för hydroxylgruppen avgör vilken typ av alkohol det handlar om samt hur ämnet beter sig kemiskt. Gemensamt för de flesta enkla alkoholer är att de är färglösa, flyktiga och brandfarliga vätskor.

Klassificering: primära, sekundära och tertiära alkoholer

Inom kemin delas alkoholer ofta in i tre grupper beroende på hur många kolatomer som är bundna till det kol där hydroxylgruppen sitter:

• Primära alkoholer – kolatomen med hydroxylgruppen är bunden till endast en annan kolatom, exempelvis etanol.
• Sekundära alkoholer – kolatomen är bunden till två andra kolatomer, exempelvis isopropanol.
• Tertiära alkoholer – kolatomen är bunden till tre andra kolatomer, exempelvis tert-butanol.

Vanliga typer av alkoholer

Metanol (metylalkohol)

Metanol har formeln CH₃OH, en kokpunkt på 65 grader Celsius och är starkt brandfarligt. Ämnet används bland annat vid framställning av formaldehyd, syntetisk bensin, plastmasser och färgämnen. Metanol är mycket giftig och kan orsaka blindhet eller dödsfall redan vid små mängder.

Etanol (etylalkohol)

Etanol är den alkohol som människor kan dricka och som finns i alla alkoholhaltiga drycker. Kokpunkten ligger på 78 grader Celsius och ämnet är även det brandfarligt. Etanol kan användas som bränsle, helt eller delvis blandat med bensin, och vid förbränning bildas endast koldioxid och vatten. Utöver detta tillsätts etanol i parfymer, desinfektionsmedel och kosmetiska produkter.

Propanol (propylalkohol)

Propanol används ofta som lösningsmedel i allt från tryckfärg till kosmetika, samt vid produktion av olika kemiska råvaror. Ämnet är färglöst, har en lukt som liknar etanol och kokar vid 97,15 grader Celsius. Isopropanol, en besläktad variant, är den vanliga aktiva ingrediensen i rengöringssprit.

Glycerol (glycerin)

Glycerol, ofta känt som glycerin, uppstår idag främst som biprodukt vid tillverkning av tvål och är inte giftigt för människor. Det återfinns i läkemedel och många livsmedel, exempelvis glass, där det fungerar som fukthållare och sötningsmedel. Konsistensen är trögflytande och smaken söt. När glycerol kyls ned övergår det i fast form.

Butanol (butylalkohol)

Butanol är en klar, brandfarlig vätska med en kokpunkt på cirka 118 grader Celsius. Ämnet är flyktigt och har en stark alkohollukt. Butanol används som lösningsmedel i färger och lacker samt vid tillverkning av en rad produkter, från säkerhetsglas till bromsvätska.

Säkerhet kring alkoholer

Eftersom flera tekniska alkoholer, som metanol och propanol, är giftiga vid förtäring är det viktigt att aldrig konsumera alkohol som inte är avsett för livsmedelsbruk. Förvara alltid kemikalier märkta och oåtkomliga för barn, och hantera brandfarliga alkoholer väl ventilerat och bort från öppen eld.